När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter dåliga attityder på jobbet.
För byggbranschen är arbetet mot machokulturen både ett sätt att få en bra arbetsmiljö – och en förutsättning för att kunna rekrytera tillräckligt många till utbildningar och företag.
– Vi förlorar jättemånga tjejer – och killar – som inte gillar den hårdhet som finns på arbetsplatserna. Man väljer inte något där man måste ha skinn på näsan och kunna ta skit, säger Clara Norlin, biträdande rektor på Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Går från ord till handling
Clara Norlin ingår i en arbetsgrupp som Sveriges Byggindustrier region Öst och Stockholms byggmästarförening drog igång i början av året. Den ska ta fram metoder för att ”gå från ord till handling” efter #metoo och byggbranschens #sistaspikenikistan.
Läs om det här: Byggbranschen växlar upp ytterligare efter #metoo
Därför jobbar skolan för att förändra från sitt håll. Läsåret 2018/2019 har man dragit igång #schysstpåjobbet. Genom det har en grupp elever utbildats om sexuella trakasserier, machokultur och normer. Eleverna har sedan tagit fram en workshop som de hållit för all personal och alla förstaårselever på skolan.
– Vi visar vilka normer som finns och hur de påverkar. Som att det finns krav på hur män ska vara som är omöjliga att leva upp till och som gör att män mår dåligt. Och att det som ses som manligt kopplas till status och makt medan kvinnlighet har mindre status. Det gör det svårt för en kille att ta efter saker som ses som kvinnliga, som att dansa balett eller gråta, medan det är lättare för en tjej att ta efter killarna, berättar Clara Norlin.
Praktiska gymnasiet har sju utbildningsprogram och #schysstpåjobbet genomförs på alla program – inte bara bygg. De fyra elever som hållit i workshoparna hittills är två killar och två tjejer på VVS-, el-, fordons- och florist-programmen.
– Vi vinner på att det är elever som pratar. Elever lyssnar på andra elever, säger Clara Norlin.
#schysstpåjobbet ska hålla på under hela gymnasietiden och i höst börjar den första årskullen som kommer att följa hela programmet. Efter workshopar i ettan håller personal i tvåan i övningar och workshopar kopplade till APL-praktiken (arbetsplatsförlagt lärande).
– Vi pratar om att ha på #schysstpåjobbet-glasögon på praktiken. Att se: Hur reagerar jag på skämt på arbetsplatsen? Om jag hade velat säga ifrån, hur hade jag gjort? Och vad hade det fått för konsekvenser? Det handlar om att ha en mental beredskap.
Eleverna förväntas inte agera och säga ifrån, men att skapa en medvetenhet.
I årskurs tre vävs #schysstpåjobbet in i samhällskunskapen – om vad lagen säger, vad man själv kan göra och var gränsen går för en själv, vad man kan stå ut med.
– Det handlar om hela kedjan. Vanligt civilkurage. Hur kan jag se till att vara schysst på jobbet?
Och redan nu säger elever att det här känns som en viktig del av utbildningen.
– De känner att ”Det här ska göra mig till en bättre snickare eller elektriker”. Det hänger ihop med yrkesrollen. Om man anställer en elev härifrån får man någon som är en positiv förändringskraft. Arbetsgivarna behöver få in människor som står för bra värderingar och kan säga ifrån.
Karin Thorsell
