Högskolan Väst har ett särskilt uppdrag av regeringen att utveckla utbytet mellan industri och lärande. ”Att högre utbildning och forskning lever i symbios med samhället är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland”, säger Lennart Malmsköld, universitetslektor vid avdelningen för produktionssystem.
Högskolan Väst har allt sedan starten jobbat för att knyta de teoretiska kunskaperna närmare arbetslivets och samhällets utmaningar. Inriktningen med Arbetsintegrerat lärande, AIL, utgår från ett regeringsuppdrag där syftet är att utveckla kunskap i mötet mellan akademi och omvärld.
– Vi har alla olika perspektiv på verkligheten. Kunskapsutbytet mellan högskola och industri är berikande för både oss och industrin, säger Lennart Malmsköld, universitetslektor vid avdelningen för produktionssystem på Högskolan Väst.
Betald praktik
Uppdraget går ut på att utveckla metoder och arbetssätt för att knyta forskning och undervisning närmare arbetslivet. Mest känt är kanske Co-op, Cooperative Education, där studenter har möjlighet att genomföra sina studier varvat med avlönade arbetsperioder – en inriktning som funnits med i ingenjörsutbildningarna vid Högskolan Väst allt sedan starten. Men idag präglar AIL allt från undervisning till forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma.
Till exempel har de tagit fram ett kurspaket med kortare kurser motsvarande 2,5 högskolepoäng som riktar sig till både yrkesverksamma och studenter. Många av kurserna är online.
Arbetsintegrerat lärande
Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Högskolan har sedan 2002 regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Detta görs på flera fronter:
- AIL-koncept för studenter.
- Branschråd för utveckling av program och kursinnehåll.
- Gästföreläsningar och studiebesök.
- Kompetensutveckling för yrkesverksamma.
- Forskning kring lärande i och för det nya arbetslivet.
- Forskningsprojekt med externa aktörer.
- AIL-plattformar med omgivande samhälle.
– Här har vi ett samarbete med industrin som är med och tar fram kurserna tillsammans med oss i olika fokusgrupper. Kurserna bygger på en modell för kompetensutveckling i industrin som Monika Hattinger, en av våra forskare, utvecklat, berättar Lennart Malmsköld.
Insikt om hur vi lär oss
En av de nyaste satsningarna är Primus, en forskningssatsning finansierad av KK-stiftelsen, som kombinerar forskning i produktionsteknik med forskning i lärandeprocesser, alltså hur vi som människor tar till oss ny kunskap. Tanken är att teknik och lärande i nya kombinationer kan ge effektiva verktyg för att industrin snabbare ska kunna dra nytta av forskningsresultat och därmed vässa sin konkurrenskraft.
– Vi inser att människor i produktionsmiljöer måste lära sig ny teknik allt snabbare, och oftare. Människan en viktig komponent i digitaliseringen. Därför behöver vi både kunskap om nya tekniker och insikt i hur människans lärprocesser fungerar för att lyckas med att föra ut den nya tekniken till de som ska arbeta med dem.
Ger en extra boost
Lennart Malmsköld beskriver hur AIL genomsyrar grundutbildningen, bland annat via branschråd som ger input till utformning av program och kursinnehåll. Syftet är att utbildningen ska spegla de behov och utmaningar som industrin ser i sin vardag och företrädare från industrin kommer även på besök för att föreläsa för studenterna.
Han poängterar att mötet mellan teori och praktik ger en extra boost som inspirerar både studenter, forskare och yrkesverksamma till lärande och utveckling.
– När praktisk erfarenhet kombineras med teoretisk kunskap ger det bränsle till nya idéer och teknisk utveckling. Jag tror att det är viktigt att högre utbildning och forskning lever i symbios med samhället. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland.
Anna Nyström
