Ohövlighet och mobbning är vardag för många ingenjörer

Många ingenjörer upplever att de har en bra arbetsmiljö. Samtidigt är nästan 75 procent med om ohövligt beteende på jobbet. Och fler ingenjörer än andra upplever eller bevittnar mobbning. Det visar en färsk studie.   

Det är psykologiska institutionen vid Lunds universitet som från januari 2019 till januari 2020 har genomfört en enkätundersökning bland slumpvis utvalda medlemmar i Sveriges Ingenjörer.  

Och ämnet man tar upp är alltså ohövliga beteenden, vilket definieras som nedlåtande, förödmjukande och förolämpande kommentarer, exkludering från gemenskap, att inte lyssna när någon pratar eller att ställa personliga och inkräktande frågor. 

Svaren från undersökningen visar att:  

• 72–74 % av ingenjörerna har utsatts för ohövliga beteenden den senaste månaden (spannet beror på att enkäten skickats ut vid tre tillfällen, och att svaren varierar)   
• 77–80 % har bevittnat ohövliga beteenden den senaste månaden  
• 60–63 % har själva utövat ohövliga beteenden den senaste månaden 

– Siffrorna är väldigt lika siffror för andra grupper. Ohövliga beteenden är relativt vanliga, och nu vet vi att det är så även bland ingenjörer, berättar Kristoffer Holm, som hållit i studien. 

Men han framhåller att många ingenjörer i studien svarar att de har det bra på jobbet.  

– Även om ohövligt beteende är ett vanligt fenomen så rapporterar ingenjörer som grupp en god arbetsmiljö och för de flesta ligger de ohövliga beteendena på en låg nivå. Ingenjörerna rapporterar också mer än andra att de har god kontroll över sitt arbete, socialt stöd från kollegor och chefer och relativt positiv hälsa. 

Ingenjörer mer exponerade för mobbning

Men trots det här så är det en sak som sticker ut för ingenjörerna. Nämligen svaren om mobbning: 

• 9,2–9,7 % av ingenjörerna uppgav att de hade utsatts för mobbning på arbetsplatsen de senaste 12 månaderna. I undersökningar med andra grupper brukar nivån ligga runt 5 procent.  
• 14,7–17,8 % av ingenjörerna uppgav att de hade bevittnat mobbning på arbetsplatsen de senaste 12 månaderna. Här brukar siffran i andra undersökningar ligga runt 10 procent. 

– Men det är svårt att säga vad det beror på. Det kan antingen vara på grund av faktorer som är specifika för ingenjörers arbetsmiljö eller att många är konsulter. Men det är mer en spekulation i dagsläget, säger Kristoffer Holm. 

Dåligt beteende smittar

Det man däremot tydligt kan utläsa är att dåligt beteende smittar. Blir man själv utsatt är risken större att börja utsätta andra. Dessutom upplever de som utsätts att de har mindre kontroll över sitt arbete och mindre socialt stöd av kollegor och chefer.   

– Vi ser tydligt att beteenden och trivsel påverkar varandra och att dåliga beteenden över tid, som här över ett år, kan få långtgående konsekvenser.  

Kristoffer Holm säger att ohövligt beteende kan sätta sig och bli norm.   

– Och risken är att det leder till grövre konflikter och påverkar upplevelsen av arbetsmiljön. Därför är det viktigt att jobba med normer och att få med alla på det. 

Verkar inte så farligt – men är det

Och kunskapen om den här eskaleringen menar han är en av de viktigaste slutsatserna. 

– Ohövligt beteende uppfattas som lågintensivt men är en riskfaktor för mobbning. Därför är det viktigt att agera tidigt, ta tag i konflikter, markera mot agerandet och också att jobba förebyggande. Man behöver jobba med hur man beter sig mot varandra och för ett respektfullt arbetsklimat.   

1 005 ingenjörer har svarat 

Undersökningen skickades till 5 073 medlemmar i Sveriges Ingenjörer och man har skickat enkäten vid tre tillfällen för att kunna se utvecklingen över tid. Ungefär 500 personer har svarat per tillfälle och totalt har 1 005 unika individer svarat minst en gång.  

Av dem som svarade var det vanligaste arbetsområdet system och IT (över 20 procent), följt av produktutveckling och konstruktion. Men i undersökningen fanns personer som jobbade med allt från drift och underhåll, projektering, samhällsplanering, verksamhetsutveckling, produktionsledning, försäljning, kvalitetssäkring, medicinsk teknik, hållbar utveckling och forskning, till inköp, brandteknik, lantmäteri, logistik, undervisning och administration. Mellan 13 och 17 procent av dem som svarade hade en chefsposition. 

Karin Thorsell