Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

VA-avdelningen i Höganäs kommun jublar över vinsten i tävlingen om Sveriges bästa dricksvatten.

Vinnaren i tävlingen om Sveriges godaste kranvatten blev Höganäs. ”Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare” säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Av 104 tävlande kommuner blev det Höganäs kommun som gick hem med segern när tävlingen om Sveriges godaste kranvatten avgjordes i mitten av november. I år var det tredje gången som Höganäs var i final och den här gången höll det hela vägen till vinst.

Fredrik Arthursson tappar upp vattnet till finalen.

– Att vi har gått till final tre gånger är ett kvitto på att vi har ett bra vatten som håller hög kvalitet över tid. Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige, säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Förädlas i vattenledningen

Höganäs har dock ingen egen produktion av vatten. Vattnet kommer från vattenverket i Helsingborg, men något händer på vägen till Höganäs. Vad exakt vet man inte.

– Vattnet förädlas i vattenledningarna på vägen ut till oss, vilket tar cirka ett dygn. Helsingborg har egentligen samma vatten, men det smakar annorlunda och har aldrig varit i final i den här tävlingen, berättar Fredrik Arthursson.

Det kommunala dricksvattnet i Höganäs kommer ursprungligen från sjön Bolmen i Småland. Via totalt sexton mil långa tunnlar och ledningar leds det via Ringsjöverket i Stehag till Helsingborg. Där pumpas det ut i Örbyfältet som består av 8 000 år gammalt istidsgrus. När vattnet har sjunkit genom gruset till den täta botten av sandsten och lerskiffer bildas så kallat konstgjort grundvatten. Därefter pumpas vattnet upp och leds vidare i en tre mil lång ledning till Höganäs kommun.

Juryns motivering:

Ett vinnarvatten med självklar elegans och utsökt fräschör. Här finns balans, karaktär och en klingande längd. Som Fröding skrev ”i varje droppe är en ädelsten”.

Tävlingens jury bestod under finalen av Gunilla Hultgren Karell, Mischa Billing, Linda Pérez och Anders Melldén.

–  Vattnet är väldigt bra när det kommer till oss. Tidigare klorerades vattnet, men det behövs inte längre, konstaterar Fredrik Arthursson.

Gamla ledningar, skyfall och läkemedel

Fredrik Arthursson har arbetat inom VA i drygt 30 år. Han är ingenjör i grunden och har en examen från Chalmers där han läste till driftingenjör inom kraft och värme. VA-avdelningen på Höganäs kommun ansvarar för kommunens vatten och avlopp, planerar utbyggnader och underhåll av det befintliga ledningsnätet. Förutom Fredrik Arthursson arbetar fyra andra ingenjörer på avdelningen.

En av de stora utmaningarna, som de delar med många andra VA-verksamheter i Sverige idag, är ett föråldrat ledningsnät. Den stora utbyggnaden av vattenledningsnäten gjordes på 60- och 70-talen och är nu i stort behov av underhåll.

– Många ledningar behöver bytas ut, men vi kan även använda oss av tekniker för relining. Det kommer väldigt många nya häftiga tekniker inom VA nu. Så är man intresserad av teknik så bör man söka sig till VA, vi behöver dessutom många ingenjörer, poängterar han.

Andra stora utmaningar är hanteringen av skyfall och översvämningar som blir allt vanligare i klimatförändringens spår, samt hanteringen av läkemedelsrester i avloppsvatten.

Värdefullt med bra dricksvatten

Fredrik Arthursson tycker att dricksvattentävlingen är ett bra sätt att lyfta fram betydelsen av bra dricksvatten, som är både billigare och miljövänligare än flaskvatten.

– Jag är kanske lite nördig, men jag smakar ofta på vattnet när jag kommer till nya ställen och det är stora skillnader. Jag tycker att vi har ett gott vatten, det är inga konstiga bismaker, men vad det är som gör det gott är svårare att säga, säger han.

Vinnaren utsågs av en jury med vana vinprovare – numera även vattenprovare. Foto: Jason Andersson

Så går tävlingen till

Tävlingen om Sveriges bästa dricksvatten avgörs en gång vart femte år, första gången var 2005.

En jury med sommelierer och vinkännare smakar och bedömer kranvattnet i tio regionfinaler runt om i landet. Av dessa var det 20 vatten som i år gick vidare till riksfinalen. 

Tävlingen arrangeras av Svenskt vatten.

Själva tävlingen, som arrangeras av Svenskt vatten, har pågått hela hösten med totalt tio regionfinaler runt om i landet. En jury med sommelierer och vinkännare har smakat och utsett två vinnare i de olika deltävlingarna. Totalt har juryn smakat på 416 glas vatten från 104 kommuner. 20 olika vatten från hela landet var med i riksfinalen.

Engagerade medarbetare höjer kvaliteten

Enligt juryns ordförande Gunilla Hultgren Karell var det en jämn kamp mellan finalbidragen, men årets vinnarvatten hade ”det där lilla extra som gör att man vill ta många, stora klunkar av det”.

Vad tror du det var som gjorde att ni vann den här gången?

– Det är svårt att veta, det är bra helt enkelt. Vi har väldigt engagerade medarbetare, de lämnar inget åt slumpen, och det tror jag också har betydelse. Det räcker inte med en bra produkt som går in i ledningsnätet. För att hålla en bra kvalitet måste alla göra rätt på alla ställen, säger Fredrik Arthursson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

”Högskoleprovet ställer för låga krav” • Chalmers-prognos för sol och vind • Ingenjörer på listan över mäktigast inom hållbarhet • Mäns livslängd närmar sig kvinnors • Sämre beslut med ”corporate bullshit” • Varning för att koppla tjänstepension till bolån
Fler artiklar