Ingenjörerna på Ericsson: ”Hur många platser blir kvar på kontoren?”

De fackliga representanterna på Ericsson märker att oron för kontorsomvandlingen har vuxit bland medarbetarna under hösten. Foto: Getty Images.

Ledningen på Ericsson vill genomföra genomgripande förändringar av kontoren i Kista redan vid årsskiftet. Sveriges Ingenjörer får inte svar på frågan om hur många arbetsplatser som blir kvar. Nu begär facket central förhandling.

I mitten av oktober skrev Ingenjören om Ericssons planer på att bygga om sina kontor till mötesplatser där de fasta arbetsplatserna försvinner. Sedan dess har de lokala facken fortsatt att MBL-förhandla med ledningen.

Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer, säger att facket fortfarande saknar svar på viktiga frågor och att underlaget för beslutet är för tunt.

Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

– En viktig fråga är dimensioneringen. Hur många arbetsplatser kommer det att finnas kvar på kontoren? Det får vi inget besked om, säger han.

Ledningen betonar att distansarbete ska vara frivilligt men tillgången på platser blir ändå avgörande. Två enkätundersökningar visar att en majoritet av de anställda vill arbeta hemifrån 2–3 dagar i veckan.

– Vi ser stora risker med att anpassa lokalerna från resultatet av en enkätundersökning och att införa en bokningsapp för kontorsplatser som liknar dem för bokning av tvättstugetider, säger Per Norlander.

Det här kommer steg för steg göra det krångligare att komma till jobbet menar han och ser en risk för att frivilligheten så småningom blir ett krav, först outtalat men med tiden en del av företagskulturen.

Livspusslet är viktigt

Under hösten har kontorsprojektet på Ericsson fått en del medial uppmärksamhet. I en artikel i Dagens Nyheter i slutet av oktober pratar Peter Laurin, chef för affärsområdet Managed Services, om de goda erfarenheterna av distansarbete under pandemin. Men han medger att företaget har sett att samarbetet mellan avdelningar har blivit sämre och att innovationen kan bli lidande.

Det här är ett av flera problem som Sveriges Ingenjörer påpekar.

– Ingenjörer skapar mer värde tillsammans än ensamma vid köksbordet, säger Per Norlander.

Han betonar att möjligheten att kunna jobba på distans för att underlätta livpusslet är viktig och något som facket värnar.

– Men det är stor skillnad på att göra det frivilligt och att känna sig tvingad därför att det inte finns plats på kontoret, säger Per Norlander.

De fackliga representanterna på Ericsson märker att oron för kontorsomvandlingen har vuxit bland medarbetarna under hösten. Unga ingenjörer berättar om svårigheterna att jobba hemifrån i små lägenheter och problemen kommer att bli permanenta om tusentals ingenjörer i Kista inte längre har en arbetsplats att gå till.

Sämre innovationskultur

Förtroendevalda från facken på Ericsson hör att medarbetare är också oroade över kompetensöverföringen om arbetsgrupper inte får tillgång till platser på kontoret intill varandra och samma dagar. Per Norlander säger att äldre erfarna ingenjörer ibland föredrar att arbeta hemifrån där de blir mindre störda av frågor.

– De som frågar mest är de unga ingenjörerna som håller på att lära sig teknik och arbetssätt.

När unga och erfarna inte jobbar tillsammans på plats försämras kompetensöverföringen. Samverkan mellan ingenjörer med olika kompetens och erfarenhet är viktig också för att nya idéer ska födas.

– Unga ingenjörer som inte fastnat i vedertagna arbetssätt och lösningar kan förändra bara genom att ställa frågan ”varför gör vi så här”?  Ett bra innovationsklimat är jätteviktigt i ett företag som Ericsson, säger Per Norlander.

 Begär central förhandling

Sveriges Ingenjörer menar att de saknar det beslutsunderlag som motiverar förändringen. Fackets förslag är att medarbetarna efter årsskiftet istället får komma tillbaka till kontoren, som de är utformade i dag, med fasta arbetsplatser. Samtidigt inleds försök med flexibla kontor som berör ett mindre antal medarbetare, kanske 10 procent.

– Det är vårdslöst att braka in med storskaliga förändringar utan förstudier, verifiering och utvärdering i mindre skala, säger Per Norlander.

Nu har Sveriges Ingenjörer begärt en central förhandling om förändringarna av kontoren. Preliminärt datum för förhandlingen är 16 november.

3 kommentarer

  • Anders Kjellberg

    I artikeln ”Försvagar distansarbetet facket?” (Futurion 1/2 2022) diskuterar jag om maktförhållandena på arbetsmarknaden förändras genom det ökade distansarbetet och vilka nya fackliga frågor som distansarbetet reser inom branscher där det är utbrett. De som berörs är framför allt tjänstemän inom både privat och offentlig sektor. Kan laddas ned här:
    https://portal.research.lu.se/sv/publications/f%C3%B6rsvagar-distansarbetet-facket
    Direktlänk till artikeln (innehåller också lästips, bland annat artikeln i Ingenjören):
    https://portal.research.lu.se/files/113429919/F_rsvagar_distansarbetet_facket._Anders_Kjellberg.pdf

    02 februari 2022
  • Patrik Drevestedt

    Livspussel, denna term verkar vara ett hyfsat nytt påhitt för folk som är idioter och inte tänker i förväg.

    Dock tycker jag att om man vill jobba hemma 2 – 3 dagar i veckan då behöver man ingen fast arbetsplats, men vill man jobba mestadels på kontoret då ska man ha en fast plats.

    13 november 2021
  • Anders Kjellberg

    Att dra in arbetsplatserna för ingenjörerna är ingen bra personalpolitik. Jag skrev nyligen en debattartikel om vikten att de anställda ges inflytande över kontorens utformning och den egna arbetsmiljön: ”Anställda nyckeln när framtidens kontor skapas”. Den kan laddas ned från Lunds universitets publikationsdatabas: https://portal.research.lu.se/en/publications/anst%C3%A4llda-nyckeln-n%C3%A4r-framtidens-kontor-skapas

    06 november 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.