Optisk pincett gav pris för bästa exjobb

Daniel Nilssons optiska pincett är stabilare och lättare att integrera med olika mättekniker.

Årets vinnare av Lilla Polhemspriset har förbättrat tekniken för optiska pincetter. Ett verktyg som är viktigt för att kunna studera små partiklar, virus och bakterier.

För att studera riktigt små objekt drar forskarna nytta av kraften som finns i ljus. Med hjälp av optiska pincetter kan forskarna fånga in och ta reda på hur exempelvis bakterier är uppbyggda och vilka egenskaper de har.

Daniel Nilsson har i sitt examensarbete på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på Umeå universitet jobbat med att förbättra den optiska pincetten. För detta belönas han nu med Lilla Polhemspriset.

Daniel Nilsson, vinnare av Lilla Polhemspriset 2021.

– Det känns jättekul att avsluta fem tuffa år på teknisk fysik med ett examensarbete som vinner Sveriges finaste utmärkelse, berättar Daniel Nilsson.

Fångar in extremt små objekt

Den optiska pincetten utvecklades redan på 1970-talet och belönades med Nobelpriset i fysik 2018. Tekniken har gjort det möjligt att studera levande system som bakterier, virus och extremt små objekt som enskilda molekyler i levande celler.

I sitt exjobb har Daniel Nilsson utvecklat tekniken bland annat genom att bygga ett helt nytt mikroskop från grunden istället för att basera pincetten på ett konventionellt mikroskop. Det gör att stabiliteten förbättras. Dessutom har han utvecklat pincetten så att olika lasrar med olika fångare kan användas i samma pincett.

– Jag har byggt upp en ny pincett från grunden som är stabilare och lättare att integrera med olika mättekniker. Det är egentligen en vidareutveckling av känd teknik men jag har byggt bort en del kvalitetsproblem och integrerat nya tekniker, berättar Daniel Nilsson.

Kombinerar många olika kunskaper

Examensarbetet genomfördes i en forskargrupp där man arbetar med att utveckla laser- och kamerabaserad mätteknik. Arbetet med den optiska pincetten innebar att han fick dra nytta av kunskaper inom såväl programmering, mekanisk konstruktion och optik.

– Det var ett brett exjobb på så vis och jag fick använda många av mina kunskaper. Jag är elektriker i grunden och är mer praktiskt lagd, så det var roligt att kunna kombinera praktiskt arbete med teori, förklarar han.

Läs om förra årets vinnare: Han utvecklade radiomottagare för lavinräddning 

Lilla Polhemspriset

Är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna. Det delades ut för första gången 1990. Prissumman är 50 000 kronor.

Daniel Nilsson är numera doktorand på institutionen för fysik vid Umeå universitet där han fortsätter sitt arbete i samma forskargrupp som han gjorde sitt exjobb. Där jobbar han vidare med att utveckla optiska mätmetoder samt metoder för att skapa 3D-printad mikrofluidik.

Mer relevant än någonsin

I motiveringen till priset konstaterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, att behovet av forskning på små biologiska och fysikaliska system mer relevant än någonsin.

– Daniel Nilsson har i ett grundligt exjobb lyckats bygga upp ett nytt system som förbättrar redan kända tekniker för optiska pincetter. Hans arbete gynnar sannolikt forskningen på området under många år framöver, säger Ulrika Lindstrand.

1 kommentar

  • IA

    Underbart på så många sätt! Gratulerar Daniel Nilsson till priset och hoppas att många tar till sig detta. En elektriker som går teknisk fysik och sen drar nytta av båda utbildningarna för exjobbet och ger världen en användbar uppfinning.
    Om jag kunde köpa aktier i denne unge man skulle jag satsa en slant. Lycka till med doktorandstudierna!

    21 december 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Knäckte hårdmetallens gåta – nu belönas hon med Polhemspriset

    Knäckte hårdmetallens gåta – nu belönas hon med Polhemspriset

    Hur kan man göra hårdmetall hårdare, utan att det samtidigt blir sprödare? När Susanne Norgren löste det dilemmat öppnade hon även dörren för en rad banbrytande innovationer på Sandvik. Nu får hon ta emot Polhemspriset.
  • Med den nya överenskommelsen får fler möjlighet att tjäna in pension under flera år i livet. Arbetsskadeförsäkringen har förbättrats och fler får bättre stöd vid omställning. Foto: Getty Images.

    Pensionsavtal klart för fler än två miljoner anställda

    LO och PTK har äntligen nått en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om förändringar av villkor som rör avtalspension, försäkring och omställning. Bland annat ska inbetalningarna till tjänstepensionen ITP 1 från den 1 januari 2028 börja vid 24 års ålder i stället för 25 och fortsätter till 67 år i stället för 66.
  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar