Arbetslivet lockar – och oroar – nya ingenjörer

Nybakade ingenjörsstudenter är sugna på att komma ut på arbetsmarknaden. De drivs av en vilja att göra skillnad och ser fram emot att bidra med sina kunskaper. Men de bär också på en rad farhågor. Det visar den första delrapporten som följer ingenjörers första tid i arbetslivet.

Att lämna studentlivet och påbörja en yrkeskarriär är en stor omställning i livet. I projektet Onboarding 2.0 följer forskare vid Karolinska institutet 283 studenter under sitt första år i yrkeslivet.

– Det är ett unikt projekt där vi följer de nyutexaminerade studenterna i realtid. Vi vill beskriva nyfärdighetsperioden ur deras perspektiv medan det händer. Den typen av forskning har inte gjorts tidigare, berättar Petter Gustavsson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet som också leder projektet.

Redo för arbetslivet

Nu är den första delrapporten klar. I den beskriver studenterna sin situation precis i slutet av sin utbildning, innan de börjar jobba – hur de ser på sitt yrkesval, vilka förväntningar och farhågor de har, men även hur väl förberedda de känner sig för yrkeslivet.

Eftersom nästan tre fjärdedelar av respondenterna är ingenjörer ger det en intressant inblick i hur de nya ingenjörerna möter arbetsmarknaden.

Beatrice Agrenius

– De har stora förväntningar och ser fram emot att få använda sina kunskaper och bidra i samhället, berättar Beatrice Agrenius, författare till delrapporten.

Vill göra skillnad på riktigt

Förutom ekonomisk trygghet och stabilitet i tillvaron ser de nya ingenjörerna fram emot att få påbörja en ny fas i livet, med tydligare ramar och mer rutiner. De längtar också efter att lära känna nya kollegor, bli en del i ett team och få möjlighet att fortsätta att lära sig och utvecklas i jobbet.

Att arbeta på riktigt och göra skillnad i samhället är också viktigt. Man ser fram emot att ta ansvar och känna sig behövd. Anledningen till att man valt att bli ingenjör är inte enbart lön och förmåner, utan även inre motiv – att jobbet i sig verkar intressant och att man har intresse för teknik och utveckling.

– Fyra av fem har gjort sitt yrkesval av inre motiv och två av fem har även altruistiska motiv – de vill göra skillnad i samhället och känna meningsfullhet i arbetet. Detta är ett mönster som kan vara gynnsamt för att klara stress och utmaningar i arbetslivet, berättar Beatrice Agrenius.

Problematiskt med provanställning

Men förväntningarna innebär samtidigt farhågor. Många är oroliga för att vara nya på arbetsplatsen, att känna sig otillräckliga och osäkra, att de inte ska nå upp till förväntningarna eller att de inte ska passa in i gruppen.

De är även rädda för att förlora kontakten med sina gamla studentkamrater och att arbetet ska påverka tillvaron på ett negativt sätt – med mindre självbestämmande och möjlighet att påverka sin tillvaro.

Vissa uttrycker också en oro för att arbeta på distans, vilket förstås är en effekt av pandemin. Dessutom finns det en oro som rör karriärfrågor, lön och arbetstider. Provanställning är exempelvis något som flera anger som en farhåga.

Petter Gustavsson

– Provanställning innebär att du ska bedömas och utvärderas samtidigt som du ska introduceras på jobbet. Många tycker det är svårt att förhålla sig till det, att visa att du kan samtidigt som du också måste våga fråga och lära dig. Risken är att den här farhågan gör att introduktionen inte blir så bra, säger Petter Gustavsson.

Bra rustade för arbetslivet

Samtidigt konstaterar Beatrice Agrenius att de nya ingenjörerna har en sund inställning till att börja jobba. De förstår att de har massor att lära och är sugna på utveckling, att träffa likasinnade och lära av de som är mer erfarna.

Dessutom har de goda rutiner när det gäller hälsa och välmående. Ungefär hälften tränar dagligen eller flera gånger i veckan och drygt hälften är även engagerade i hobbies och andra intressen.

– På så vis är de bra rustade för arbetslivet. De är väl förberedda, men är också medvetna om att de har mycket kvar att lära.

Nio av tio nöjda med sin utbildning

Ingenjörerna tycker att de har fått en bra grund att stå på genom sin utbildning. Nästan nio av tio är nöjda med sin utbildning. Tre av fyra tycker att de är väl förberedda för yrket och nästan hälften uppger att de är mycket väl förberedda.

Här sticker ingenjörsstudenterna ut jämfört med tidigare studier där man undersökt unga professionella inom offentlig sektor. Bland yrken inom offentlig sektor var exempelvis sex av tio nöjda med sin utbildning och endast en av tre kände sig mycket väl förberedd för arbetet.

– Det ska bli spännande att fortsätta följa den här gruppen och se hur de upplever sitt första år och introduktionen till arbetet, säger Beatrice Agrenius.

Skillnader i introduktionen

En stor del av respondenterna i studien är kvinnor och både Beatrice Agrenius och Petter Gustavsson konstaterar att underlaget därför inte är riktigt representativt för hela gruppen. 57 procent av det totala antalet respondenter som är med i studien är kvinnor. Hur det påverkar resultaten är man dock osäker på.

Nästa del i studien kommer att gå in på lärdomar och erfarenheter. Hur har det gått, hur trivs man på jobbet och hur mår man? Men även hur de nya ingenjörerna ser på sin utveckling, vilka insatser de fått och vad de saknar i sin introduktion.

Eftersom många kommit in i jobbet under en period av distansarbete kommer man även att titta på skillnader mellan de som jobbat på distans och de som fått sin introduktion på plats.

Bra modell för att studera stress

Syftet med studien är att få inblick i vilka insatser som krävs för att förebygga stress och ohälsa i arbetslivet.

– Att studera nya professionella är en bra modell för att studera stress. När man är ny utsätts man för tydliga stressorer, det är en extremt kognitiv belastning som kostar mycket energi. Här finns det mycket att lära för att förstå utmaningarna och hur vi kan hjälpa både individer och arbetsgivare att hantera stress och utmattning på ett bättre sätt framöver, säger Petter Gustavsson.

Anna Nyström