Arbetsgivare gör vinster på 65-plussarna – men höjer inte lönerna

Arbetsgivare tjänar hundratusentals kronor om året på de som är över 65 år. Det beror på att arbetsgivaravgiften har sänkts och ITP-inbetalningarna upphör. Men löneutvecklingen för ingenjörer avstannar i princip redan kring 60 år visar en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Politikerna har sänkt arbetsgivarnas kostnader för äldre arbetskraft. Arbetsgivaravgiften minskar med två tredjedelar för personer som är 65 år eller äldre. Dessutom får anställda i privat sektor inga inbetalningar av ITP när de fyllt 65 år.

När det ekonomiska utrymmet inte används för att höja lönerna för 65-plussarna gör arbetsgivarna rejäla vinster på de som jobbar kvar.

Men trots att många arbetsgivare talar om en ingenjörsbrist, framför allt av erfarna ingenjörer, görs inga större ansträngningar för att behålla äldre ingenjörer. Tvärtom! Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att löneutvecklingen i princip ligger still efter 60 års ålder.

Dold kompetensreserv

I rapporten 65-plus ska inte gå minus från Sveriges Ingenjörer finns flera räkneexempel (se faktaruta längst ner). Ett av dem är Gunilla, civilingenjör i kemiteknik med en månadslön på 66 000 kronor. Om hon jobbar vid 66 år sparar arbetsgivaren 269 796 kronor om året.

Johan Kreicbergs. Foto: Pernilla Pettersson, Sveriges Ingenjörer.

– Det skulle vara möjligt att höja lönerna rejält med de här pengarna, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Han menar att 65-plussarna är en dold kompetensreserv som arbetsgivarna inte ser trots det stora suget efter erfarna ingenjörer. Med den här rapporten vill förbundet försöka väcka arbetsgivarna att tänka mer långsiktigt.

– Beslutet att gå i pension påverkas inte av en tusenlapp i månaden men de sänkta kostnaderna ger faktiskt utrymme för större löneökningar. Med ett rejält lönepåslag efter 65 år tror jag att fler ingenjörer gärna jobbar ett eller två år till.

Kan bli 2 000 fler ingenjörer

Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsbarometer visar att det finns en stor efterfrågan på ingenjörer, framför allt på erfarna. Inom flera utbildningsinriktningar svarade 80 procent av arbetsgivarna att det är brist på yrkeserfarna ingenjörer. Bland annat finns det ett stort behov av ingenjörer för att klara klimatomställningen och den snabba digitaliseringen.

I dag är det bara 65 procent av ingenjörerna som arbetar vid 64 års ålder och vid 65 har nära hälften slutat.

Sveriges Ingenjörer har gjort beräkningar på ett scenario där 65 procent av ingenjörerna fortsätter att arbeta till 67 års ålder och hälften fortsätter ända tills de är 69 år, åtminstone  på deltid. Det skulle innebära omkring 2 000 fler yrkeserfarna ingenjörer på arbetsmarknaden.

– De flesta ingenjörer har inte fysiskt krävande arbeten och det är rimligt att tro att fler än i dag vill jobba längre, men då det behövs en morot, säger Johan Kreicbergs.

Lön är också uppmuntran

Delegationen för senior arbetskraft presenterade 2018 en större studie om vad som krävs för att locka äldre att stanna i arbetslivet. Privatekonomi var inte en av de faktorer som kom högt upp på listan. De viktigaste var hälsa och arbetsmiljö, framför allt stress, men också attityden till äldre i arbetslivet. Studien visade att många äldre i arbetslivet känner att de förlorar sin status. De behöver känna sig uppskattade på arbetsplatsen för att vilja jobba kvar.

Johan Kreicbergs tror ändå att rejäla lönelyft skulle få fler äldre att skjuta fram sin pension något år.

– Lönen är inte enbart en ekonomisk faktor, den ger också uppmuntran och bekräftelse. Den arbetsgivare som erbjuder 65-åringar ett lönepåslag på 10 000–15 000 kronor i månaden kommer med stor säkerhet få behålla fler än i dag. Det skulle bli ett starkt signalvärde.

Karin Virgin