Ingenjörsparet bytte villan mot ett naturreservat och ett helt nytt liv

Ingenjörerna Erika och Fredrik Kensander har startat om sitt liv på en enslig skogsgård utanför Ljungskile. Fredrik pendlar till sitt konsultjobb i Göteborg och hemma ansvarar han för maskinerna, kör höbalar, plogar vägen och hjälper till med djuren. Foto: Carina Gran.

Ingenjörerna Erika och Fredrik Kensander har startat om sitt liv på en enslig skogsgård utanför Ljungskile. Foto: Carina Gran.

Erika Kensander lämnade ingenjörsyrket efter en utmattning, medan maken Fredrik fortfarande brinner för konsultjobbet i Göteborg. När de bytte villagatan mot en skogsgård utanför Ljungskile hittade de en tillvaro hela familjen trivs med.

Det är en varm junidag i Bredfjällets naturreservat, solen glittrar i skogssjön. En koflock traskar lite småystert längs skogsvägen, med diverse tvärstopp när någon vill beta i dikesrenen. Då får Erika och Fredrik schasa på dem igen. Korna är på väg från en beteshage till en annan, vilket händer ganska ofta på sommaren.

– Vi har inte jättestora hagar och markerna behöver återhämta sig ibland så inte djuren betar för hårt, säger Erika.

När gården Vargfjället dök upp på Hemnet bestämde sig Fredrik och Erika Kensander för att åka dit. Visningarna var redan över, men de tog bilen och följde den till synes ändlöst slingrande grusvägen genom skogarna. Gården låg flera kilometer från närmaste granne.

– Ägarna sa att vi gärna fick se oss omkring. Vi gick runt i skogshagarna, det var tyst och ingen mobiltäckning. Sedan sa vi bara till varandra: ”Ska vi göra det här?” Och det var ingen tvekan, säger Erika.

Erika och Fredrik Kensander bor på en gård mitt i Bredfjällets naturreservat utanför Ljungskile. Foto: Carina Gran.

Konsultuppdraget ledde till sjukskrivning

Längtan tillbaka till landet hade funnits länge. Tidigare hade de bott i ett gammalt torp utanför Linköping. 2014 fick de tvillingarna Rasmus och Freja och när barnen var ett och ett halvt flyttade familjen till Surte, närmare Erikas föräldrar i Göteborg.

I Linköping hade Erika arbetat flera år med hårdvarunära programmering för digital-tv-boxar och trivts mycket bra.

– Jag hade fått växa in i jobbet stegvis och visste precis vad jag höll på med. Jag fick verkligen göra det jag gillar – att förbättra och utveckla.

I Göteborg fick hon ett konsultuppdrag inom fordonsindustrin, där hon snabbt förväntades greppa ett nytt arbetsområde. Dessutom hinner mycket hända i ingenjörsvärlden under en föräldraledighet.

– Jag kunde läsa samma dokumentation femton gånger utan att förstå vad det stod. Man har ju fått jobbet för att prestera och plötsligt funkar ingenting. Och så vågar man inte riktigt erkänna det heller.

Erika hamnade i ett tillstånd av konstant stress. Relationen började knaka, hon fick panikångestattacker och blev sjukskriven.

– Just då fattade jag inte riktigt vad som hände, men nu tänker jag att jag nog redan var slutkörd efter graviditeten och mammaledigheten.

FAKTA OM FAMILJEN KENSANDER

Ålder: Erika är 41 år och Fredrik är 44 år

Bor: Gården Vargfjället mitt i Bredfjällets naturreservat utanför Ljungskile

Familj: Tvillingarna Freja och Rasmus, som går i sjätte klass.

Jobbar: Erika driver gården i egna företaget Vargfjället Gård och Naturvård, Fredrik är konsult på Ictech

Gården blev en möjlighet att början om

Efter sjukskrivningen gjorde hon ytterligare ett försök att komma tillbaka, nu på ett nytt företag men fortfarande inom fordonsindustrin. Men känslan av att inte längre platsa i ingenjörsbranschen blev bara starkare.

– Jag minns knappt vad jag gjorde där, den perioden är ganska bortsuddad. Till slut fick jag bra samtalshjälp på mödravården, men det tog tid att komma tillbaka. I början var det stort att bara klara en enda uppgift på en dag, som att starta en tvättmaskin.

Så dök gården Vargfjället upp. Tvillingarna var tre och ett halvt och Fredrik tyckte att om de skulle flytta var det nu, innan barnen började skolan och rotat sig i Surte. För Erika blev gården en möjlighet att börja om.

– Jag hade ju funderat på att sätta mig i kassan på Ica.

Eftersom gården ligger i ett naturreservat omfattas markerna av en särskild skötselplan, där de gamla betesmarkerna ska hållas öppna. Ingen av dem hade erfarenhet av lantbruk eller markskötsel, men de skaffade glatt får, höns, bin och köttkaniner för att få verksamheten att bära sig, och Erika gick en kvällskurs i fårskötsel. Gården valde de att driva som en enskild firma.

– Med djuren fick vi lära oss allt från början. De första hönsen vi skulle slakta fick vi leta upp en Youtube-film för att förstå hur vi skulle göra, säger Fredrik.

De levde på Fredriks heltidslön, blygsamma EU-bidrag och till slut sparpengar. Deras dagliga slit räckte inte till, och Erika tog jobb på en kabelfabrik utanför Ljungskile. Då ljusnade ekonomin betydligt, men när Ukrainakriget bröt ut blev hon uppsagd.

Nu jobbar Erika med naturvård

En avgörande förändring kom när Erika började ta naturvårdsuppdrag som F-skattare via upphandling åt Västkuststiftelsen, med bland annat röjning och bekämpning av invasiva växter. När de också överlät förvaltningen av gårdens naturreservat till Västkuststiftelsen förändrades också villkoren för skötseluppdraget de haft.

Erika slipper numera söka jordbruksstöd och kan i stället få betalt för naturvårdsarbetet, det har också öppnat för åtgärder som ökar den biologiska mångfalden men inte ryms inom jordbruksstöden, som exempelvis att bränna gräs eller riva mossa.

En annan stor fördel är att jag fått kollegor nu i och med den grupp jag jobbar med inom naturvården. Jag var ju helt ensam under flera år på gården och träffade nästan bara familjen när de kom hem. Det betyder jättemycket att få jobba tillsammans med någon.

Gårdsverksamheten har också minskat i omfång. Fåren, bina, hönsen och kaninerna är borta och familjen ställer nu om till enbart renrasiga fjällkor. De säljer kött direkt från gården och med en renrasig besättning finns också möjlighet att sälja livdjur, alltså djur som kan hållas för avel och mjölkproduktion.

På gården Vargfjället har Erika och Fredrik satsat på renrasiga fjällkor. De säljer kött direkt från gården och djur för avel. Foto: Carina Gran.

Nu går företaget med vinst

En typisk arbetsvecka för Erika består av en dag hemma på gården, tre dagar som naturvårdskonsult och en dag med bokföring för det bryggeri där Fredrik är engagerad.

– Sedan förra året går mitt företag äntligen med vinst, och det känns så bra!

Sin gamla ingenjörskompetens får hon sällan användning för numera. Hon programmerar aldrig och använder knappt ens datorn.

– Men jag funderar mycket på hur man kan göra saker smartare, hur man kan bygga något för att det ska fungera bättre eller organisera arbetet. Nu kan det handla om hur vi ska ordna sopsorteringen i verkstaden så att det blir enkelt att åka till tippen.

Fredrik skjuter in:

– Fast om det är fel på traktorn och det behövs en multimeter så vet du ju i alla fall hur man gör.

Erika konstaterar med ett skratt att hon nog aldrig varit någon typisk ingenjör. Hon hade bra betyg och elektronikdesign ”lät ju lite kul”. Men sedan uppväxten var det egentligen biologi hon var intresserad av och länge trodde hon att hon skulle bli marinbiolog.

Teknikpoddar i bilen på väg till jobbet

För Fredrik har ingenjörsyrket däremot varit en röd tråd länge. Han började programmera som tioåring och beskriver teknik som sitt största intresse. Efter nästan elva år på samma företag i Surte bytte han nyligen spår och blev konsult.

Just nu arbetar han på Saab i Kallebäck, och vissa dagar kan han jobba hemifrån. Pendlingen till Göteborg tar tid, men han använder den väl: På morgonen lyssnar han gärna på programmerings-, elektronik- och teknikpoddar.

– Då har jag mycket energi och tar till mig saker. Jag vill gärna snappa upp de senaste teknikerna och ta med inspiration till jobbet.

På hemvägen är det däremot tystnad som gäller.

– Då processar jag saker och kommer på lösningar. Tankarna får bara sväva fritt. Dessutom är man ren i skallen när man kommer hem.

Hemma ansvarar Fredrik för maskinerna, kör höbalar, plogar vägen och hjälper till med djuren. Kontrasten mot ingenjörstillvaron är något han uppskattar.

– Ibland kan jag känna att jag gärna hade haft en lägenhet som inte behövde underhållas och bara suttit med datorn och nörda ner mig i jobbet. Samtidigt är det väldigt bra att bli avbruten och gå ut och skruva på en traktor eller slå i en stolpe. Man mår bra efter att ha fixat något här på gården.

Samtidigt konstaterar de att man måste bli sams med det faktum att inget någonsin blir färdigt när man har en gård.  

– Jag var lite stressad när sommaren började och hade en lista på 70 punkter. Nu är det 40 kvar och så får det vara, säger Fredrik.

Även Erika upplevde mycket stress kring gården och djuren de första åren, när kunskap och rutiner saknades.

I dag känner jag mer lugn och har blivit bättre på att märka när det blir för mycket.

”Älskar att komma hem till lugnet”

Det gamla livet saknar de förvånansvärt lite, men däremot ibland det sociala. Flyttarna har gjort att många gamla vänskaper finns på avstånd och spontana middagar med kompisar existerar inte längre.

Numera umgås vi mest med våra föräldrar och syskonens familjer när de hälsar på.

Rent praktiskt var livet också enklare i Surte. På Vargfjället behöver barnen skjuts till kompisar och aktiviteter och vintertid måste vägen plogas för att post och skolskjuts ska komma fram. Ändå vill ingen i familjen flytta.

– Även om jag verkligen brinner för mitt jobb så älskar jag att komma hem till det här lugnet, säger Fredrik och beskriver det fantastiska med naturen – som att promenera utan pannlampa i månsken.

För Erika har livet fått en form som passar henne mycket bättre än åtta-till-fem. Hon har djuren, det fysiska arbetet, naturvården och en arbetsvardag där dagarna ser olika ut.

– Jag är en rastlös person och här får jag utlopp för min energi. En dag jobbar jag hemma, nästa kanske jag fäller träd eller plockar invasiva växter. Visst är det mycket att göra, men att vara med djuren är ren terapi. Jag saknar inte ingenjörsjobbet ett dugg.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

På jobbjakt? Så väcker du rekryterarens intresse

På jobbjakt? Så väcker du rekryterarens intresse

Vill du sticka ut i jakten på nytt jobb behöver du få den som rekryterar att se bakom dina titlar, certifikat och roller. Här är sex konkreta exempel på hur du kan göra.
Fler artiklar