Uppsala ses fortfarande främst som en typisk universitetsstad. Det vill ICT-företagen tillsammans med bland annat Sveriges Ingenjörer nu ändra på. Under gårdagens event ”Världsklass IT Uppsala!” diskuterades hur man ska få Uppsala att bli en ledande IT-stad.
Eventet ”Världsklass IT Uppsala” som ägde rum på Uppsala Konsert och Kongress i går arrangerades av ICT-företagen i Uppsala. ICT står för ”Information Communication Technology” och är en ideell förening för ICT-företag i Uppsala.
Förutom de egna företagen hade föreningen också bjudit in Uppsala Kommun, Uppsala universitet, Dataföretagen och Sveriges Ingenjörer för att höra deras syn på vad som behövs göras för att Uppsala ska bli en ledande IT-stad.
Gott renomé inom IT
Håkan Lanshammar, professor inom informationsteknologi vid Uppsala universitet menade att Uppsala är väldigt starkt inom IT-området om man jämför med resten av landet.
– I en studie där man mätt antal citeringar i publikationer är våra forskare dubbelt så bra som genomsnittliga forskare inom samma ämne och under en tioårsperiod har 100 personer disputerat hos oss, säger Håkan Lanshammar. Men samtidigt som kunskapen är stor på IT-området menar Håkan att samverkan mellan universitetet, kommunerna och landstinget är för dåligt.
– Här kan vi bli starkare. Näringslivet behöver mer stöd av kommun och landstinget och vi måste riva murar från alla håll, fortsätter han.
Håkan sätter fingret på det som flera av talarna såg som Uppsalas främsta problem i den här frågan. IT-kunskapen och företagen finns här men trots detta lyfts Uppsala aldrig fram som en IT-stad. I stället talar man ofta om Uppsalas bioteknikföretag eller om Uppsala i generella termer som en typisk akademikerstad. Det man nu måste göra är att marknadsföra Uppsala som en tekniktung stad.
Uppsala behöver marknadsföras bättre
Jan Tegnér, distriktsordförande för Sveriges Ingenjörers distrikt Uppsala lyfte också fram just marknadsföring som en jätteviktig faktor i sammanhanget.
– Vi måste lyfta fram teknikstaden Uppsala i stället för bandy eller universitetsstaden Uppsala. Vi har 4 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar i Uppsala och hälften har sitt arbete utanför länet, säger Jan som genom distrikt Uppsala jobbar mycket för att hjälpa medlemmarna att skapa regionala nätverk och skaffa jobb i regionen.
– ICT hade en sådan här träff i höstas och då fick fyra av våra medlemmar nytt jobb, säger Jan.
Anne-Marie Fransson från IT och Telekomföretagen vid Almega menar att man också måste utveckla företag i Uppsala och få studenterna att stanna.
– Det finns ingen statistik bara för Uppsala men ser man till Mälardalen, Stockholm och Uppsala regionen så är 77 436 personer sysselsatta inom IT och telekom och 70 procent av IT och telkom företagen finns också här. Jämför med bioteknik och läkemedelsbranschen som sysselsätter 25 980 personer. Anne-Marie nämner också avsaknaden av tjejer inom IT-branschen som ett problem.
Att träffas och utbyta erfarenhet, mingla och träffa andra i samma bransch som en själv var väldigt uppskattat visar det sig när jag går runt och frågar besökarna om vad de tyckte om kvällen.
Män är forftarande överrepresenterade inom IT
En av besökarna var Hans- Olof Gustavsson som jobbar med journalsystem i något som kallas Profdoc. Hans-Olof är medlem i Sveriges Ingenjörer och gick hit för att han var nyfiken på att höra vad de andra ICT-företagen i Uppsala hade för sig.
– Se dig runt omkring. De flesta har väl ett IQ på 130-140 och är män. Det är inte precis hälften tjejer här som på mitt jobb, säger Hans-Olof.
Vad beror det på tror du?
– Ja, de är väl hemma med barnen antar jag. Jag vet inte riktigt. Men det säger ju i alla fall en del om hur det är.
Precis som många andra verksamhetsområden har IT-branschen långt kvar till ett jämställt arbetsklimat. Håkan Lanshammar som berättade om arbetet för institutionen för informationsteknologin bekräftar bilden.
– Vi har 20 procent tjejer på grundutbildningen och 30 procent tjejer på forskningssidan. Där kan vi nämligen jobba aktivt på att få in just tjejer genom att rekrytera från olika länder och så vidare. Men när man kommer till en högre nivå ser det annorlunda ut. Av 24 professorer på institutionen är endast en kvinna.
Anna Eriksson
Vi har en majoritet killar på jobbet (80%), men alla tar ut 4-6 månaders pappaledighet per barn, så jag känner inte riktigt igen mig i den beskrivning som Hans-Olof ger i artikeln. Det är väl helt andra anledningar till att det är så få kvinnor i branschen – fortfarande. Rekrytering till utbildningen är väl den största gissar jag.