Svenska ingenjörer anses vara i världsklass när det gäller att sätta ihop avancerade system. Och robotar är bland det mest komplexa man kan bygga ihop. Ändå ligger Sverige långt bakom USA och Ostasien inom robotiken. På ett branschseminarium på KTH formulerades problemet som dels en för liten hemmamarknad, dels svårigheten att få kapital till marknadsföring av nya produkter.
På ett robotikseminarium på KTH den 19 april konstaterade den inbjudne Berkeleyprofessorn Shamkar Sastry, expert på självgående flygande robotar – så kallade UAV:er, att mycket av pengarna som går till forskning och utveckling av robotar fortfarande kommer från militären. Han är själv finansierad av Darpa, amerikanska försvarets byrå för avancerad forskning. Han berättade bland annat hur ett av de förarlösa flygplanen i en låtsasstrid lyckats låsa siktet på ett F-15-stridsflygplan, till pilotens stora förtret.
Han poängterade dock att robotiken i framtiden behöver engagemang och finansiering från civilt håll. Som exempel tog han bilarna som nu har börjat få allt större inslag av intelligenta system. Något som kan komma att stå i vägen för utvecklingen är lagstiftningen, särskilt i USA där företagen kan bli stämda på astronomiska summor. Vem är ansvarig för vad en självgående robot gör?
Det finns robotsatsningar i Sverige. De tekniska högskolorna var representerade på seminariet med forskning på allt från robotsvetsning till sensorer och avancerad rörelsekontroll. Lennart Karlsson från Robotdalen betonade satsningar på att öka robotiseringen i nya delar av industrin, till exempel små tillverkningsföretag.
Men risken är för hög för dem som introducerar nya robotprodukter på marknaden, sade Per Ljunggren, VD för Intelligent Machines AB, ett konsultföretag inom robotik. De som i dag är mest mottagliga är industrin. Försvaret är för slutet och i hälsovården är det ingen som vågar satsa pengar. Finansieringen är den svaga länken i dag.
Robotik är dyrt och i debatten som följde var det flera deltagare som efterlyste möjligheter för svenska robotikföretag att få finansieringshjälp i lanseringsfasen av en innovation.
– Humanoider är en stark trend i Japan, säger Per Ljunggren till Ingenjören. Men om vi ska satsa i dag så tror jag på autonoma bilar. Bytet till elbilar kan innebära ett paradigmskifte i bilbranschen. När bilarna blir eldrivna, kommer branschen att domineras av folk som så att säga är vana vid att tänka i termer av elektroner. Vad gäller problemet med lagstiftningen som Shamkar Sastry tog upp så kan det mycket väl bli utvecklingsländerna som kommer först. Här i västvärlden vågar vi inte bygga några självgående bilar eftersom ansvarsfrågan inte är fastställd. I utvecklingsländerna finns i princip ingen lagstiftning på det området.
Vidare konstaterar Per Ljunggren att Sverige är bra på komplexa system. Svenska ingenjörer är resurssnåla på grund av att de samarbetar så bra i grupp och robotar är bland det svåraste man kan göra. Dessutom ligger Sverige i täten bland europeiska länder när det gäller teknikmognad. Vi är ofta först med att ta till oss ny teknik. Det måste vi utnyttja. Men vi måste också inse att det är Europa och inte Sverige som är vår nya hemmamarknad.
