Rekordmånga fuskare åker fast

Svenska studenter fuskar – eller åker i alla fall fast för fusk – mer än någonsin förr. På bara ett år har antalet upptäckta fuskare ökat med 48 procent. En förklaring till ökningen kan vara de nya bättre metoder som stoppar allt fler fuskare. Men fortfarande finns brister i verktygen.Svenska studenter fuskar – eller åker i alla fall fast för fusk – mer än någonsin förr. På bara ett år har antalet upptäckta fuskare ökat med 48 procent. En förklaring till ökningen kan vara de nya bättre metoder som stoppar allt fler fuskare. Men fortfarande finns brister i verktygen.

På högskolorna och universiteten runt om i landet utfärdades 750 varningar och avstängningar under 2010, en ökning med hela 48 procent mot föregående år. Tittar man på de senaste fem årens statistik blir ökningen än mer dramatisk – fram till förra årets rekordsiffra har antalet disciplinärenden legat stabilt mellan 450 och 550.

Vad är det då som har hänt – fuskar svenska studenter mer än någonsin? Nej, förmodligen inte, tror Pontus Kyrk på Högskoleverkets juridiska avdelning.

– Man ska inte överdriva de här siffrorna. Förklaringen till ökningen är komplex, och en stor del av ökningen har nog att göra med bättre metoder för att upptäcka plagiering. Personligen tror jag inte att det fuskas mer utan att man helt enkelt upptäcker mer.

Just plagiering är också den allra vanligaste typen av fusk. Av förra årets 750 varningar och avstängningar berodde 406 på plagiering, en ökning med 34 procent mot 2009, då 303 fall av plagiering upptäcktes.

Näst vanligast är den typen av fusk som Pontus Kyrk kallar för ”Kalle Blomqvist-fusk” – alltså där man helt enkelt sitter med fusklapp eller något annat otillåtet hjälpmedel på en tentamen.

– Numera är det lite mer sofistikerat med smarta mobiltelefoner och liknande. Men även gamla vanliga fusklappar förekommer i stor utsträckning, säger Pontus Kyrk.

Förra året stängdes 158 personer av på grund av den här typen av fusk och 35 varnades. Det är nära på en dubblering mot föregående år, då knappt hundratalet ”Kalle Blomqvist-fuskare” avslöjades.

På KTH i Stockholm har man tagit krafttag mot fuskandet. Foto: KTH.

Men det är inte överallt som fuskandet ökar. På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm säger man sig faktiskt snarare ha märkt av en minskning. 2009 hade man totalt 44 avstängningar och varningar. 2010 hade den siffran minskat till 32. Och när det gäller anmälningar om plagiat skedde en minst sagt dramatisk minskning, i alla fall i antalet fall som anmäldes till diciplinnämnden på skolan – från 37 anmälda fall år 2009 till endast tre under förra året.

Samtidigt ska man akta sig för att dra några större slutsatser av siffrorna, säger KTH-professorn Carl-Mikael Zetterling.

– Vi verkar ha fått en minskning, i alla fall när det gäller plagierandet. Men det ska sägas att vi inte har tillräckligt många fall för att man ska kunna få någon ordentlig statistik.

– Sedan är vi naturligtvis medvetna om att det finns stora mörkertal. Men jag hoppas att minskningen delvis beror på att lärarna har öppnat ögonen, säger han.

KTH-professorn Carl-Mikael Zetterling har skrivit en bok om hur man kan arbeta mot plagiering. Foto: KTH.

Och en del av förklaringen till att ”lärarna har öppnat ögonen” i större utsrträckning skulle kunna vara den bok som Carl-Mikael Zetterling för två år sedan skrev tillsammans med Jude Carroll, en av världens ledande experter på plagiering. ”Hjälp studenterna att undvika plagiering” heter boken, som visserligen innehåller tips till studenterna, men som framför allt är riktad till lärarna på KTH.

Eleverna må vara de som står för själva fuskandet, men många av fallen skulle kunna undvikas om lärarna ger eleverna rätt information, menar Carl-Mikael Zetterling – till exempel när det handlar om hur man citerar från och refererar till andras texter.

– Det viktigaste är att prata om plagiering med studenter, att man inte tar för givet att studenter vet vad som är okej och vad som inte är okej. Och varje enskild lärare måste ta itu med risken för plagiering i den egna undervisningen.

– Man behöver prata om det flera gånger under kursen, och använda textmatchningsverktygen både på övningsuppgifter och på förhandsversioner av uppsatserna, så att eleverna får tidig feedback.

Internets utveckling ses ofta som en faktor i sammanhanget. Med internet har det blivit betydligt lättare att fuska och kopiera andras arbeten – det finns till och med hemsidor som specialiserat sig på att tillhandahålla studentuppsatser och liknande. Men enligt Carl-Mikael Zetterling är det inte bara fuskarna som vunnit på den tekniska utvecklingen.

– Det är också mycket lättare att undersöka om till exempel en mening finns i flera olika texter. Om man ser en skarpt formulerad mening i en uppsats, då kan man bara ta den meningen och söka på, så hittar man ofta ursprunget. Det var också så man arbetade mot plagiering innan de mer avancerade textmatchningsverktygen kom.

Textmatchningsverktygen fungerar också i princip som en vanlig Google-sökning, fast texten klipps upp i delar. Styckena matchas inte heller bara mot dokument på internet, utan sökningar sker också i databaser med forskningstexter och studentuppsatser.

Och verktygen är effektiva. Men det finns en typ av plagiering som de ännu inte rår på. Om en elev har tagit en text på ett språk och översatt till ett annat är textmatchningsverktygen maktlösa.

– Då är det upp till examinatorn att känna igen texten själv. Men ofta kan man också märka om en formulering är på en lite för hög nivå jämfört med elevens övriga arbete och då blir man genast misstänksam, säger Carl-Mikael Zetterling.

Framtiden då? I takt med att tekniken utvecklas bör väl kontroll gentemot andra språk också kunna bli genomförbart? Säkert, tror Carl-Mikael Zetterling. Men att det skulle få ett slutgiltigt stopp på fuskandet och plagierandet, det har han svårt att tro.

– Plagierandet är inget som har dykt upp bara för att internet har kommit. Lärare har beklagat sig över studenternas fuskande i princip så länge som det har funnits lärosäten, och det kommer nog inte att förändras bara för att vi får nya verktyg.

BÄST OCH SÄMST. På Sveriges lantbruksuniversitet och på Göteborgs universitet åkte bara 0,06 procent av eleverna fast för fusk förra året, att jämföra med 0,67 procent på Mälardalens högskola. Noterbart är också att de manliga studenterna står för merparten av fuskandet, trots att 59 procent av landets studenter är kvinnor.

Läs mer:
» KTH:s hemsida om plagiering
» Carl-Mikael Zetterlings bok ”Hjälp studenterna att undvika plagiering” (pdf)
» Högskoleverkets rapport om fusk mellan 2005 och 2009 (pdf) (2010 års rapport kommer i höst)