Inför publik och en expertjury presenterade igår tre doktorander sina idéer på hur arbetsmiljöutbildning ska bli en naturlig del av ingenjörsutbildningarna. Evenemanget som också webbsändes är det sista steget i gallringen bland kandidaterna till årets Levipris.
Magnus Stenberg, doktorand vid avdelningen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska univesitet lovordade de projektbaserade kurserna där teknologerna får arbeta med företagens arbetsmiljöproblem.
Inför publik och en expertjury presenterade igår tre doktorander sina idéer på hur arbetsmiljöutbildning ska bli en naturlig del av ingenjörsutbildningarna. Evenemanget som också webbsändes är det sista steget i gallringen bland kandidaterna till årets Levipris.
Sveriges Ingenjörer vände sig i våras till landets samtliga lärosäten för att få in förslag på konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljöutbildningen för landets teknologer. Bidragen har granskats av en expertgrupp och de tre bästa förslagen har plockats ut till en form av finalomgång som genomfördes under torsdagen.
De tre tävlande, alla doktorander inom arbetsmiljöområdet, fick tre minuter på sig att presentera sin idé inför en expertpanel. I denna ingick Linda Rose, lektor på avdelningen för ergonomi vid KTH, Lennart Kriisa, arbetsrättsjurist och chefredaktör på tidningen Arbetarskydd, Caroline Rosenberg, seniorkonsult inom hållbar utveckling på företaget Good Point, Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer och Magnus Skagerfält, projektledare för Levipriset på Sveriges Ingenjörer. Panelen fick också möjlighet att ställa frågor och diskutera idén tillsammans med de tävlande under tio minuter.
Magnus Stenberg, doktorand vid avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet inledde sin presentation med att beklaga att regeringen inte har någon nollvision för arbetsmiljöskador trots att 50-60 personer dör och omkring ettusen skadas på sin arbetsplats varje år. Glädjande nog märker han att fler företag har tagit till sig aktuell forskning och ser arbetsmiljöarbetet som en konkurrensfördel. Företagen inser sambandet mellan god arbetsmiljö och hälsa och den aspekten är viktig att ta in i utbildningen av ingenjörer eftersom dessa kommer att bli morgondagens chefer.
Magnus Stenberg är övertygad om att arbetsmiljöfrågorna måste in som obligatoriska delar i programmen och pekade på några goda exempel på Luleå tekniska universitet. Där genomför studenterna projektbaserade kurser redan i årskurs ett. I direkt samarbete med företagen arbetar studenterna enskilt eller i grupp med företagens arbetsmiljöproblem.
Magnus Stenberg tycker inte att vi ska nöja oss med en nollvision inom arbetsmiljöområdet. Han hoppas att vi får fler arbetsplatser som stärker och utvecklar sina anställda.
Mikael Brännmark, doktorand vid avdelningen för ergonomi på KTH forskar om lean produktion inom sjukvården, kommuner och industrin. Han har formulerat två nyckelord för att höja nivån på arbetsmiljöutbildningen för teknologer: integration och realism. Med integration menar han att det är nödvändigt att arbetsmiljökunskap integreras i andra discipliner och inte bara presenteras som färdigpackade kurser. Detta förekommer redan på KTH i dag men bör utvecklas mer. Exempelvis kan man ta upp kopplingen mellan kvalitet och arbetsmiljö i kurser i produktutveckling.
Med realism menar han att studenterna måste lära sig att det kan krävas olika lösningar i olika företag för att arbetsmiljöarbetet ska ge resultat. Konkreta exempel är också viktiga för att få studenterna att förstå och här kan företrädare bland annat från industrin medverka i undervisningen.
Bengt Halling, doktorand vid avdelningen för ergonomi på Högskolan i Gävle påpekade att det är viktigt att vi inser att människor har resurser och inte använder uttrycket att människor är en resurs. Framtidens ledare, många av dem ingenjörer, måste lära sig hur man bygger hälsa. Stresskunskap är viktig tycker Bengt Halling och anser att ämnet bör vara obligatoriskt i alla ingenjörsprogram. Han tycker också att arbetsmiljöfrågorna ska integreras i andra kurser på ett naturligt sätt. Många är bekymrade över att teknologerna inte förstår betydelsen av god arbetsmiljö men det är inte Bengt Hallings erfarenheter. Han tycker att teknologerna mycket väl inser sambanden mellan god hälsa och lönsamhet.
Efter de tre doktorandernas presentationer samlades juryn för överläggningar. Levispriset kommer att delas ut under Sveriges Ingenjörers arbetsmiljödag den 9 december. Då kommer vinnaren också att hålla en föreläsning.
Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens fader, professor emeritus Lennart Levi.
