Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenFalskt eller äkta leende?

Falskt eller äkta leende?

Nu kan en dator programmerad av forskare på MIT bedöma om ditt leende är äkta eller falskt. Under arbetets gång upptäckte forskarna också att människor ler av andra orsaker än glädje. Nu hoppas de att deras upptäckt bland annat kan hjälpa människor med autism.

Studien som är utförd på medielabbet på MIT gick till så att forskarna med hjälp av en webbkamera spelade in ett gäng personer som blev ombedda att låtsas vara glada och låtsas känna frustration. Därefter fick några av försökspersonerna fylla i en detaljerad blankett på nätet som var utformad för att skapa frustration- precis när personerna skulle till att skicka iväg blanketten så försvann all information. Några fick i stället titta på en video som visade en söt bebis och tanken var att bebisen skulle få tittarna att le, vilket de mycket riktigt också gjorde.

När forskarna sedan analyserade filmerna upptäckte de att bland de försökspersonerna som låtsas vara frustrerade var det bara 10 procent som log medan hela 90 procent av försökspersonerna log när de blev frustrerade på riktigt (den grupp som fyllde i blanketten).

När forskarna studerade leendena i stillbilder kunde de konstatera att leendena hos gruppen som försökte skicka in blanketten (som alltså log när de blev frustrerade) och leendena hos gruppen som tittade på videon med den söta bebisen, nästan såg likadana ut. Men när forskarna analyserade videosekvenserna så upptäckte de att leendena ändå skiljde sig åt. De äkta leendena utvecklades nämligen gradvis medan de falska leendena i stället visade sig snabbt för att därefter försvinna lika snabbt igen.

Forskaren Ehsan Hoque, som är en av dem som ligger bakom den här studien, säger att huvudsyftet med den här typen av forskning var att få en förståelse för de små subtila tecken som avslöjar underliggande känslor.

– Människor med exempelvis autism har fått lära sig att leenden betyder att någon är glad men forskningen visar att det inte är så enkelt, säger Ehsan Hoque som hoppas att datorn programmerad med deras forskning kommer att kunna hjälpa människor med autistisk störning men även andra som har svårt att tolka ansiktsuttryck.

Han drar också slutsatsen att tajming spela en avgörande roll när människor ska tolka ansiktsuttryck och nämner före brittiske premiärministern Gordon Brown ett exempel på någon som många uppfattade hade ett falskt leende vilket berodde på Browns onaturliga tajming.

Här kan ni som vill veta mer se en video från Youtube där Ehsan Hoque berättar lite och visar hur det har gått till när de har analyserat olika leenden. http://www.youtube.com/watch?v=MYmgCQjgXQU&feature=youtu.be

Källa: MIT.

Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.