Sverige behöver få fram fler produkter och tjänster av alla goda forskningsresultat, sade näringsminister Anne Lööf när regeringens Innovationsstrategi presenterades förra veckan. Ingenjören har samlat några reaktioner på strategin.
Att Sverige behöver främja innovation och bli bättre på att kommersialisera goda idéer är inte politiskt sprängstoff utan mer ett mantra i debatten om vår ekonomi och tillväxt. Efter fördröjningar och litet oklara besked om när den skulle komma lades innovationsstrategin fram samtidigt som forskningspropositionen och utan presskonferens. Det skulle kunna tolkas som att regeringen inte är riktigt nöjd med det arbete som har utförts. Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör Peter Larsson tycker att strategin mer liknar en departementsstencil än en strategi och efterlyser en tydlig viljeinriktning.
– Det här är en ambitiös och rätt heltäckande sammanställning, säger han. Men den saknar egen inriktning.
Peter Strömbäck, vd för Innovationsbron AB, som hjälper innovationsföretag i tidiga skeden saknar till exempel satsningar på såddkapital.
-Regeringen har tidigare aviserat satsningar på såddkapital till kunskapsintensiva företag i tidig fas, men denna prioritering och tydlig tankar om hur det ska genomföras saknar vi i Innovationsstrategin. Statens riskkapital omfattar i dag 17,4 miljarder. Endast cirka 2,8 % är avsett för investeringar i tidig såddfas och de pengarna är dessutom slut 2014. Det måste åtgärdas. Mer intelligent ägarkapital och kompetens bör tillföras i tidig fas, där behovet är som störst och där staten har ett ansvar och viktig roll att fylla!
– I Innovationsstrategin nämns att förutsättningarna ska undersökas för samverkan mellan statligt och privat kapital i syfte att öka det privata engagemanget i tidiga skeden Efter 19 år som investerare i tidig fas är vår samlade erfarenhet att riskkapitalinvesteringar med krav på privat matchning i så tidiga faser, skulle hämma framväxten av nya start-ups. Däremot när vi har tagit den första riskfyllda investeringen, så attraheras privat kapital mellan 3-7 gånger vår insats. Därför är det viktigt att regeringen förstärker sin roll som marknadskompletterande investerare.
Marianne Larsson som är affärsutvecklare på statliga Teknopol, som ägs av region Skåne, i och just Innovationsbron och arbetar med att hjälpa innovatörer och entreprenörer i södra Sverige igång tycker att det finns bra tankar i strategin.
-Jag blev positivt överraskad när jag läste innovationsstrategin! Exempelvis får skalning av svenska innovationer internationellt rejält utrymme. För mig är det omfattningen av exporten av nya varor och tjänster som är det yttersta måttet på om vi förmår skapa nya intäkter för framtiden. Man har också identifierat samhällets viktiga roll att ta risk i högre omfattning och våga stödja innovationsaffärer i väldigt tidiga faser. Att väldigt få kommer att lyckas men att det är bra om fler försöker, om och om igen. De är hjältar och ökar möjligheterna att få fram nya internationella framgångar och välfärd även i framtiden.
Bra också att de kopplar ihop samhällets behov av nya lösningar med nya företag som kan exportera. Sen saknar jag tydliga ambitioner, men det verkar som om det är nästa steg och där är vi gärna med och utvecklar.
Marianne Larsson vill dock kasta in en brasklapp i debatten om hur vi ska få fram fler innovationer och fler innovationsföretag.
-Det finns en risk att politiker tror att pengar till forskning är en effektiv form av näringspolitik. För oss som jobbar dagligen med innovativa uppstartsföretag är det välkänt att de allra flesta och bästa uppstartsföretagen faktiskt inte kommer ur forskning. Axis, TAT och Scalado är några lokala skånska exempel på detta. Teknopol arbetar just nu aktivt med 214 uppstartsbolag varav bara 14 % har ett ursprung som kan relateras till universitet eller högskola.
Jenny Grensman
