Under finanskrisen 2008-2009 blev det tydligt att Tysklands system för minskad arbetstid i vissa industriföretag gjorde att företagen slapp säga upp viktig personal. När konjunkturen sedan vände upp kom landet dessutom igång snabbare. Sverige försöker lära av läxan och är nu på väg att införa ett liknande system. Frågan är om det blir tillräckligt starkt.
Under finanskrisen 2008-2009 blev det tydligt att Tysklands system för minskad arbetstid i vissa industriföretag gjorde att företagen slapp säga upp viktig personal. När konjunkturen sedan vände upp kom landet dessutom igång snabbare. Sverige försöker lära av läxan och är nu på väg att införa ett liknande system. Frågan är om det blir tillräckligt starkt.
Den svåra och hastiga konjunkturnedgången under finanskrisen hjälpte till att skapa en krismedvetenhet i Sverige. De länder som hade system för så kallat korttidsarbete lyckades mildra effekterna av krisen. I Tyskland sägs systemet ha räddat cirka 400 000 jobb. De svenska krisavtalen som hastigt upprättades räddade många jobb, men betydligt fler hade kunnat räddas om industrin hade varit bättre förberedd.
Tanken är enkel: när konjunkturen faller mycket snabbt går de anställda ned i arbetstid och får under tiden en något lägre lön. Företagen sparar pengar och slipper samtidigt säga upp. De behåller viktig kompetens och kommer snabbare igång när konjunkturen vänder upp. Då kopplas åtgärderna också bort. Systemet med korttidsarbete ska överbrygga just snabba och djupa konjunktursvackor för den privata industrin.
– Ett sådant här system ska slå in när ekonomin befinner sig i fritt fall, i princip när det blir lika illa som under finanskrisen, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer.
Den senaste varselvågen har gjort att flera företag velat bjuda in facken till diskussioner om lokala krisavtal. Konjunkturen är emellertid långt ifrån lika dålig som den var under finanskrisen, och därmed inte heller tillräckligt allvarlig för att ett system med korttidsarbete ska aktiveras.
Arbetsmarknadens parter presenterade ett förslag till ett system för korttidsarbete redan i februari i år. Hur systemet ska utformas är lite av en balansgång. Det måste vara likvärdigt med andra länders system så att multinationella företag inte väljer att lägga ner i Sverige till förmån för andra länder. Å andra sidan vill staten inte ge konstgjord andning åt företag som ändå inte klarar sig i konkurrensen. Korttidsarbete ska vara tidsbegränsat. Högst ett år ska det kunna pågå.
Enligt förslaget från arbetsmarknadens parter ska ersättningsnivåerna utformas i tre olika nivåer. Det bestäms lokalt av parterna på respektive företag. De anställda kan jobba 80, 60 eller 40 procent av ordinarie tid. Vid 80 procents arbetad tid får de 90 procent av lönen, vid 60 procents arbetstid får de 85 procent och vid 40 procent får de 80 procent av lönen. I det sistnämnda fallet svarar staten för 30 av de 80 procentandelarna.
Nu har regeringen utarbetat ett motförslag. Men det är inte offentliggjort ännu. Förslaget lämnas nu till finansdepartementet som sedan kan lämna förslaget till remiss. Frågan är hur mycket staten vill bidra med. Både fackförbund och arbetsgivare är oroliga att statens bidrag ska bli för snålt.
Läs mer
» Korttidsarbete – Ett partsgemensamt förslag för Sverige
Sture Henckel
