Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemBloggenIbland räcker det inte med engelska

Ibland räcker det inte med engelska

Det finns ett forskningsområde som heter språkekonomi. Där studerar man vilken effekt språkkunskaper har på den ekonomiska utvecklingen. Inte helt oväntat pekar flera studier på att företag behöver språkkunskaper för att göra framgångsrika affärer med andra länder. Logiskt och inte oväntat tycker jag, och kanske du också.

Tyvärr verkar sambandet inte lika självklart för ledningen i svenska små och medelstora företag. Eller snarare verkar det finnas svårigheter som hindrar företagen från att rekrytera den språkkompetens som de behöver. Det finns också en utbredd uppfattning att vi svenskar är bra på engelska. Om den uppfattningen stämmer kvarstår ändå ett problem. Alla våra kunder är det inte. Det är inte särskilt förvånande att exportföretag som kan förhandla med sina kunder på deras eget språk har en konkurrensfördel.

I senaste numret av Språktidningen läste jag häromdagen en artikel av psykologiforskaren Ingela Bel Habib. Hon har djupdykt i Eurobarometern och redovisar en del intressanta uppgifter om språkkunskaper i företag i Sverige och i andra länder. Bland annat uppger 20 procent av svenska företag att de går minste om exportkontrakt på grund av språkproblem. I Frankrike uppger 13 procent av företagen samma problem, i Tyskland åtta procent och i Danmark bara fyra procent.

Där stannade jag upp i läsningen, funderade och drog snabbt mina egna slutsatser. Den rimliga förklaringen måste vara att danska företag inte exporterar eller samarbetar med särskilt många länder. De är helt enkelt inte lika globala och upplever därför inte att språk är något större hinder i deras affärkontakter. Vad exporterar Danmark? Förutom Lego.

Aj aj, så fel jag hade. När jag läste vidare fick jag skämmas. Eurostatrapporten visar att danska företag i markant högre grad än svenska nyttjar den flerspråkighet som finns i landet. Upp till tolv marknadsspråk använder danska små och medelstora företag och det är tre gånger fler än svenska företag använder.

I går ögnade jag igenom SCBs nya rapport Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke som kom i början av veckan. Där redovisar man bland annat arbetslösheten för civil- högskole- och gymnasieingenjörer mellan 2005 och 2010. I rapporten finns en jämförelse mellan svenska ingenjörer (minst en inrikes född förälder) och ingenjörer med utländsk bakgrund (båda föräldrarna födda utomlands). Här finns en del siffor som får mig att fundera.  2010 var arbetslösheten bland svenska civilingenjörer 1,9 procent och för dem med utländsk bakgrund 8,2 procent. För högskoleingenjörer var motsvarande siffor 2,6 procent och 11,4 procent. För svenska gymnasieingenjörer var arbetslösheten 2010 4,7 procent och för dem med utländsk bakgrund 8,4 procent.
Har du också kommit på lösningen på de svenska företagens exportproblem? Grattis!

Här kommer ett meddelande till alla företag som vill satsa på nya marknader och slå konkurrenterna på fingrarna. Särskilt de danska. Sätt igång och rekrytera ingenjörer som talar andra språk än svenska och engelska!

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

0
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?