Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSå stor ska global koldioxidskatt vara

Så stor ska global koldioxidskatt vara

Det bästa sättet att få ned koldioxidutsläppen är en global koldioxidskatt. Inför IPCC:s kommande klimatrapport presenterade John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet, nyligen en beräkning för hur stor en sådan koldioxidskatt borde vara.

Den billiga oljan är på väg att ta slut, konstaterade John Hassler tidigt i sitt anförande. Den låter sig inte påverkas av skatter på grund av sitt låga pris, och kommer dessutom att vara borta inom trettio till sextio år. De dyrare fossila bränslena, som kol och skiffergas, finns i betydligt större mängder. De utgör ett mycket större klimathot, men eftersom de är dyra att utvinna kan de också påverkas mer av skatter.

Rapporten Klimatet och Ekonomin presenterades på ett seminarium anordnat av tankesmedjan SNS, Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle. De två professorerna påpekade att de utgick från naturvetenskapliga fakta, men att en ekonomisk modell av kostnaden för koldioxidutsläpp måste bli förenklad. Ur ett resonemang där klimatgasernas skador på jorden räknas om till kronor, vaskar de fram en formel för hur stor en global koldioxidskatt borde vara.

Deras beräkningar utgick från en nationalekonomisk tillväxtmodell kallad Solow-modellen. De har utgått från ett globalt BNP på 75 000 miljarder dollar och räknar med att ett ton kol i atmosfären minskar världens BNP med cirka 1,8 dollar per år. De räknar med att cirka 20 procent av koldioxiden som släpps ut i atmosfären stannar kvar för alltid (tusentals år), att hälften av koldioxiden försvinner direkt och att resten försvinner sakta, med en halveringstid på cirka 300 år.

Ett värde som är svårt att räkna fram är den så kallade diskonteringen, i princip ett mått på hur högt vi värderar framtidens miljö. John Hassler och Per Krusell poängterade att detta i grund och botten är en politisk fråga. Men i sina beräkningar har de gett diskonteringen samma värde som Nicholas Stern gjorde 2006 när han presenterade den uppmärksammade Sternrapporten om kostnaderna för klimatförändringarna. Han satte diskonteringen till 0,1 procent per år, vilket ungefär betyder att vi värderar miljön om 500 år till att vara ungefär hälften så viktig som den är i dag.

Med hjälp av de här uträkningarna kommer de båda professorerna fram till att en global koldioxidskatt bör ligga på 890 kronor per utsläppt ton koldioxid. Men eftersom de egentligen räknar i storleksordningar, kan man säga att resultatet visar att den svenska koldioxidskatten på 1 100 kronor per ton skulle vara ett bra värde även för en global skatt. Med en sådan modell behövs egentligen inget extra stöd till grön energi. Skatten gynnar i sig gröna energislag.

– I dag subventioneras kol, sade Per Krusell. Det subventioneras ungefär lika mycket som det borde beskattas.

Hotar då en sådan skatt vår välfärd, frågade han sig, och svarade strax nej. Sverige har redan en koldioxidskatt och är ändå konkurrenskraftiga. Men visst, tillade han, på vissa ställen skulle en global koldioxidskatt försvåra för industrin.

Åsa Romson, språkrör för miljöpartiet, deltog i seminariet. Hon påpekade i sin kommentar till rapporten att hon egentligen gillade idén med en global koldioxidskatt. Men hon poängterade hur djupt de fossila bränslena är inbyggda i världsekonomin och därmed hur svårt – för att inte säga omöjligt – det är att bara lägga på en global skatt på koldioxid.

– De optimala styrmedlen är de som får effekt, sade hon, och resonerade kring hur de behövs flera olika system för att få det att fungera i den politiska verkligheten.

Den svenska koldioxidskatten räknas inte upp tillräckligt snabbt, tyckte hon och menade att den för att ge ett fortsatt omställningstryck skulle behöva öka i takt med allt annat i samhället.

Jonas Abrahamsson, vd för elbolaget E.ON, deltog också i debatten. Han efterlyste främst enklare regler för energibolagen. Han konstaterade att det i Europa finns 4 000 olika feed-in-tariffer för elproducenter och att det gjorde det svårt för elbolag att navigera. Han ville snarare satsa på att förbättra systemet med de koldioxidbubblor som redan finns i Europa, men där priset per ton utsläppt koldioxid fallit så lågt – till cirka 4 euro per ton – att det i praktiken är verkningslöst i dag.

Enligt John Hassler och Per Krusell är deras beloppsförslag ett första försök att faktiskt sätta ett konkret värde på en koldioxidskatt – eller en värdemätare som kan tala om var priset på utsläppsrätter borde ligga.

Sture Henckel

Läs mer

» Läs rapporten här

» Se konferensen här

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.