Vi förstår inte riskerna

I sin femte klimatrapport presenterade IPCC ännu en gång sin mörkaste framtidsspaning hittills. Men trots att risken för en katastrofal uppvärmning av jorden ökar, är det få som förstår riskerna.

I sin femte klimatrapport presenterade IPCC ännu en gång sin mörkaste framtidsspaning hittills. Men trots att risken för en katastrofal uppvärmning av jorden ökar, är det få som förstår riskerna.

Modern forskning har visat att det är svårt för den mänskliga hjärnan att förstå statistik. Därmed är det också svårt för människor att förstå begreppet risk. I samband med IPCC:s senaste klimatrapport presenterades en annan rapport av Global Challenges Foundation, en stiftelse som vill minska risken för katastrofer som hotar mänskligheten. Stiftelsen presenterade sin Global Risk and Opportunity Indicator. Syftet är att göra riskerna med klimatförändringarna mer begripliga.

IPCC konstaterar i sin senaste rapport att det nu kan anses extremt sannolikt – över 95 procents sannolikhet – att det är människan som har orsakat klimatförändringarna. Att de kan vara så säkra bygger på att de använder allt bättre klimatmodeller och allt mer data.

Med oförändrade utsläppsökningar är det ungefär femtio procents chans att världens temperatur ökar med mer än 4 grader. Koldioxidkoncentrationen är högre än på 800 000 år, havet har redan stigit 20 centimeter sedan början av 1900-talet och tröskelvärdet för att hela Grönlands is ska smälta ligger sannolikt under 4 graders temperaturhöjning.

De konstaterar i sin rapport att det krävs omvälvande minskningar av växthusgasutsläppen.

Men lika vetenskapligt som IPCC arbetar, lika ovetenskapligt reagerar omvärlden på de allt mer hotfulla scenarierna. Världens ledare håller fast vid att just de ska få släppa ut mer. Många resonerar att eftersom det inte är bevisat med 100,0 procents chans att uppvärmningen är farlig, så är det ingen fara alls och vi kan fortsätta släppa ut koldioxid hur som helst. Därför presenterar Global Challenges Foundation, med bland andra Johan Rockström och Margareta Wallström i styrelsen, räkneexempel för att sätta riskerna i blixtbelysning.

”För första gången i historien”, skriver de ”är människan den direkta orsaken till irreversibla förändringar på en global skala, med en potentiell påverkan så allvarlig att den på lång sikt hotar den mänskliga civilisationens överlevnad, så som vi känner den”.

Men de flesta beslutsfattare förstår inte riskerna. Det är inte bara de höga sannolikheterna som spelar roll. Risken brukar betecknas som sannolikheten för en olycka multiplicerad med dess skadeverkningar. Men vid katastrofer, är det just skadeverkningarna som måste väga tyngst. Även vid väldigt små sannolikheter måste risken anses stor när det är frågan om mänsklighetens överlevnad. Skulle du låta ditt barn vara med i ett lotteri där det fanns många vinstlotter, men där var hundrade lott var en dödsdom?

En global uppvärmning till 5-6 grader är odiskutabelt en katastrofal händelse. Om inte för mänsklighetens överlevnad så för miljarder människor. Global Challenges Foundation använder risksiffror från IPCC:s förra klimatrappor, från 2007, där sannolikheten för en femgradig global temperaturökning anges till cirka 3,5 procent.

En acceptans av den risknivån inom flyget skulle enligt Global Challenges Foundation ge över en miljon dödsoffer per år i flygkrascher. Vem skulle välja flyget om den officiella chansen till överlevnad sattes till 96,5 procent?

Med nuvarande utsläppstakt är vi på väg mot en koncentration av klimatgaser på cirka 890 ppm vid nästa sekelskifte. Redan en koncentration på 850 ppm innebär en sannolikhet på över 46 procent för en global temperaturökning på 5 grader.

Med flygliknelserna ovan kan vi beskriva hela mänskligheten som på god väg att gå ombord på ett flygplan som har lite över 50 procents chans att hålla sig i luften. Det är kanske inte troligt att mänskligheten dör ut ens vid 5-6 graders temperaturhöjning. Men risken är stor för en mycket dålig landning.

Sture Henckel

1 kommentar

  • Lars Insulander

    Jag tror inte att vare sig politiker eller företagsledare är dumma eller inte klarar av att förstå konsekvenserna av passivitet i miljöfrågor, men viljan att driva och fatta kontroversiella frågor och beslut påverkas av deras subjektiva behov att återväljas vare sig det gäller väljare eller bolagsstyrelser och aktieägare.
    Tyvärr är det så vårt samhällssystem fungerar.

    08 oktober 2013

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

Ingenjören Kateryna Mariushkina i Göteborg är en av de volontärer som engagerat sig i arbetet för Ukraina. ”Det som händer i Ukraina finns hela tiden i bakhuvudet” berättar hon.
Fler artiklar