Om all forskning har kravet på sig att vara direkt samhällsnyttig kan vi stå inför svårlösta problem i framtiden. Vem vet vilken kunskap vi behöver om 20 år? Chalmersforskaren Eugenia Perez Vico vill att vi breddar nyttobegreppet inom forskning.
Från politiskt håll finns det stora krav på att forskningen ska bidra till samhällutvecklingen. För att mäta forskningsframgångar används ofta mätbara kriterier: hur många patent ett projekt har genererat, hur många företag som har startats och hur många jobb som har skapats genom kommersialisering av forskningsresultaten.
Chalmersforskaren Eugenia Perez Vico som försvarade sin doktorsavhandling förra veckan vänder sig emot den här snäva synen på vad som är nyttig forskning.
– Det som betraktas som nyttigt i dag kanske inte alls är intressant i framtiden och tvärt om. Väljer vi bort alla forskningsråden där vi i dag inte tydligt kan se en tillämpning är risken stor att vi inte klarar nödvändiga teknikskiften i framtiden, säger hon och nämner elbilar som ett exempel.
– Där hävdas det från flera håll att omställningen till elbilar skulle kunnat gå snabbare om man på ett tidigt skedde hade satsat mer resurser inom området.
Eugenia Perez Vico menar också att forskaren har många viktiga roller, utöver att leverera forskningsresultat. I den doktorsavhandling som hon försvarade förra veckan identifierar hon sju roller där forskaren kan göra nytta: som forskare, lärare, rådgivare, debattör, nätverkare, infrastrukturutvecklare och entreprenör.
Rollen som debattör är inte främmande för samhällsvetenskapliga forskare men inom teknikområdet är det inte lika vanligt att forskarna hörs i samhällsdebatten.
– Jag har sett några exempel inom energiområdet och några inom nanoteknik, men jag skulle vilja höra fler tekniska forskare i debatter. Teknikval är viktiga frågor där lobbyister kan få en stor roll när politikerna saknar kunskap. Vilka energislag ska vi exempelvis satsa på? I den debatten vill jag höra flera forskare, säger Eugenia Perez Vico.
Hon tycker att det saknas resurser på högskolorna för att forskarna ska kunna utveckla andra roller än den konventionella forskarrollen. Det saknas tid men det är också en värderingsfråga. Andra roller som exempelvis att delta i samhällsdebatten värderas inte lika högt som initiativ och framsteg inom den mer snäva forskarrollen.
I dag bedöms forskning i allmänhet utifrån ett antal vedertagna kriterier som gör att vissa forskare och forskningsområden får svårt att hävda sig. Det kan handla om forskning som inte tydligt levererar direkta lösningar på dagens samhällsproblem men också projekt där forskarna har valt en bredare roll.
– Det är viktigt att ha rätt förväntningar på rätt typ av forskning. I dagens utvärderingar och stödsystem finns det inte utrymme för olikheter. Det finns forskning med helt andra målsättningar än kommersialisering. säger Eugenia Perez Vico.
Hon tycker att kravet på den kommersiella nyttan med forskning har ökat på senare tid. I forskningspropositionen betonas den nyttiga forskningen mer än någonsin men hon anar glädjande nog en breddning av begreppet, inte minst från universitetsledningarna.
– Jag såg en debattartikel nyligen från universitetsledningen i Lund och Uppsala som pekade på behovet av att bredda nyttighetsbegreppet inom forskning och det gläder mig, säger hon och fortsätter.
– Det är viktigt att förstå värdet av att forskare han ha olika roller och att de föder varandra på olika sätt. Både universitetsledningar och forskningsfinansiärer måste inse att det finns många olika sätt att bidra till en förändring av samhället, både på kort och på lång sikt.
Karin Virgin
Läs mer i Eugenia Perez Vicos doktorsavhandling: The impact of Academia on the Dynamics of Innovative Systems: Capturing and axplaining utilities from academic R&D.
