Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSvårt bedöma risker på nätet

Svårt bedöma risker på nätet

Många tror att de inte är lika sårbara på nätet som andra, men hur medvetna är vi egentligen om säkerhet, risker och personlig integritet på nätet?

Äldre internetanvändare känner sig i högre grad osäkra och tänker mer på säkerheten än yngre. Allra minst oroar sig 26–34-åringar, där 28 procent uppger att de sällan eller aldrig tänker på säkerhet och risker när de surfar, konstaterar säkerhetsföretaget Kaspersky Lab som gett Sifo uppdraget att göra en undersökning om svenskarnas trygghetskänsla på nätet.

Bara sex procent av de totalt 1 000 personer mellan 15–79 år som ingick i undersökningen trodde att de själva löpte någon högre risk att råka ut för ett cyberbrott. Var fjärde trodde att risken var högre för andra att drabbas. Enligt Kaspersky Lab känner sig somliga alltför säkra kring sitt internetanvändande och invaggas i en falsk trygghet, medan andra oroar sig över riskerna i onödigt hög utsträckning.

Våra känslor, egenskaper och vår självuppfattning är sådant som påverkar vilka risker vi tar på internet. Vi kan å ena sidan vara oroliga för vår integritet på internet men ändå agera motsatt. Det kan bero på att vi tror oss vara mer anonyma på nätet än vi faktiskt är, men också på grund av vårt grundläggande behov av att ha en tillhörighet, enligt säkerhetsföretaget.

Detta var utgångspunkten för den paneldiskussion som företaget anordnade på tisdagsförmiddagen i centrala Stockholm. Panelen var överens om att det behövs mer kunskap kring vårt internetanvändande. Det är svårt att bedöma riskerna med internet på ett adekvat sätt i dag, konstaterade panelen.

– Alla går inte på allt. Vissa människor utsätter sig för fler risker. Sedan kan man ha otur och råka illa ut ändå, sade Jonas Mosskin, psykolog och organisationskonsult som tittar på hur internet och sociala medier påverkar individer och grupper.

Enligt Jack Werner, sociala medier-redaktör på Metro som bland annat har skrivit om den falska nätprofilen Veronika, är en del av problematiken barnsjukdomar som bottnar i en ambivalens kring vad en identitet är på nätet.

– Vi har inte gjort ett strukturellt val. Ska vår identitet på nätet vara kopplad till en fysisk identitet? I dag finns inga hinder för att skapa ett alternativt liv på nätet.

Marcin de Kaminski, forskare som tittar på unga nätkulturer samt likheter och skillnader mellan rättsliga sociala normer på och bortom internet, ser ett glapp mellan dem som står för infrastrukturen för internet och den stora, mer osäkra massan. Man måste prata om risker så att folk förstår och hantera de risker som är verkliga, tyckte han.

– Vi har en diskussion om övervakning och riskerna på internet, men har ingen diskussion om hur man bedömer hot. Det gör att vi kanske är rädda för sådant vi inte behöver vara rädda för, sade han.

För att kunna uppskatta riskerna på ett adekvat sätt måste vi ha samlat på oss erfarenheter, sade Sara Bengtsson, hjärnforskare på Karolinska institutet med fokus på vilka faktorer som påverkar vår självbild. Vi måste veta vad som gäller, men vad gäller internetanvändningen har vi inte kommit särskilt långt ännu.

Ett problem är att många inte ser vad vi gör på nätet, vare sig det handlar om att kommentera en artikel, lägga upp en bild eller något annat, som en sorts publicering, tror Jack Werner.

– Folk har inte ett publicistiskt förhållningssätt till det man gör på nätet. Det kanske borde tillhöra allmänbildningen att bli medveten om det, sade han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.