Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadNy EU-lag ska hindra social dumpning

Ny EU-lag ska hindra social dumpning

Nu ska det bli bättre kontroller av arbetsvillkor inom EU för alla som arbetar utomlands. Saco är nöjd med det så kallade genomförandedirektivet som EU-parlamentet enades om i mitten av april. Svenskt Näringsliv ger direktivet både ris och ros.

EU:s utstationeringsdirektiv infördes 1996 och reglerar villkoren för de arbetare som är tillfälligt utstationerade i ett annat EU-land. Direktivet har kritiserats av flera EU-länder bland annat därför att det har varit svårt att kontrollera att reglerna följs. Ett sätt att kringgå direktivet har bland annat varit att upprätta så kallade brevlådeföretag. Det har inneburit att i det land där företaget är registrerat och arbetarna anställda, ofta länder i Östeuropa, finns ingen verksamhet.

Efter år av diskussioner och förhandlingar inom EU lämnade kommissionen för ett år sedan ett förslag till det så kallade genomförandedirektivet som ska se till att utstationeringsdirektivet fungerar bättre, täpper till kryphål och tvingar länderna att kontrollera villkoren för utstationerad arbetskraft i landet.

I januari i år startade så kallade trialogmöten, trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländernas politiker. Normalt tar en sådan process minst ett halvår men arbetet forcerades för att kunna få direktivet klart före valet till EU-parlamentet den 25 maj.

Den 16 april röstade EU-parlamentet fram genomförandedirektivet som för Sveriges del inte innebär några dramatiska förändringar av de kontroller som redan finns.

Saco tycker att direktivet i stora drag är bra och att det tar hänsyn till den svenska modellen med kollektivavtal. En av de frågor som det var svårt att enas om var kontrollåtgärderna för att förhindra social dumpning av löner och andra villkor. Där är Både Saco, Svenskt Näringsliv och Europafacket kritiska till den modell som antogs.

Lena Maier Söderberg
Lena Maier Söderberg

– Vi hade velat se en öppen lista med kontrollåtgärder så längde dessa är proportionerliga, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco.

Parlamentet har istället enats om en lista med kontrollåtgärder som länderna kan använda. Om ett land vill använda andra åtgärder än de som listas i direktivet måste det anmälas till EU-kommissionen.

– För oss har det varit viktigt att det ändå finns en öppning och ytterst är det EU-domstolen som kommer att avgöra. Om kommissionen ifrågasätter en kontrollåtgärd kommer ärendet att drivas till EU-domstolen, säger Lena Maier Söderberg.

Svenskt Näringsliv är också kritisk till den här modellen men hade önskat sig stramare tyglar.

– Vi hade velat ha en sluten lista, med andra ord ett antal angivna kontrollåtgärder, och inte möjligheten till andra åtgärder. Vi är rädda för att det kan ta åratal att få EU-domstolens bedömning och det kan begränsa den fria rörligheten, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

På Europafacket i Bryssel är man orolig för att direktivet bromsar ländernas eget arbete mot social dumpning.

– Vi är bekymrade att det här i värsta fall får motsatt effekt. Det kan göra regeringarna tveksamma till att försöka införa andra åtgärder och i värsta fall kan direktivet leda till att arbetet går bakåt på det här området. säger Veronica Nilsson, förbundssekreterare på Europafacket i Bryssel.

Hon hade också velat ha ett obligatoriskt huvudentreprenörsansvar eller andra åtgärder på alla områden och inte bara inom byggbranschen. Direktivet innebär att om ett arbete läggs ut på entreprenad är både huvudentreprenören och underleverantören solidariskt ansvariga om den utstationerade arbetstagaren inte får betalt.

– Medlemsländerna kan om de vill välja att införa ett sådant ansvar även i andra branscher och de kan också införa strängare regler säger Lena Maier Söderberg på Saco.

Lars Gellner
Lars Gellner

Svenskt Näringsliv uppskattar inte huvudentreprenörsansvaret.

– Det här var den fråga som låste förhandlingarna i 1,5 år. Vi är inte nöjda men det är bättre än ursprungsförslaget. Nu finns det en viss valfrihet eftersom det står att medlemsstaterna måste införa ett huvudentreprenörsansvar eller andra lämpliga åtgärder inom byggsektorn, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

För att förhindra brevlådeföretag kommer medlemsstaterna tillsammans upprätta en lista över kriterier som kan hjälpa myndigheter i att bedöma om en utstationering är äkta eller falsk. Reglerna innehåller också en definition av ”falskt företagande”.

Såväl Saco som Svenskt Näringsliv och Europafacket är nöjda med bestämmelserna om ökat samarbete mellan medlemsstater och myndigheter. Alla uppskattar att direktivet betonar nödvändigheten av öppen och tydlig information om vilka anställningsvillkor som gäller i medlemsstaterna.

Under arbetet med det nya direktivet har Lena Maier Söderberg på Saco har suttit med i Arbetsmarkandsdepartementets referensgrupp och diskuterat förslag och motförslag.

– Jag har stor förståelse för att det här har varit ett svårt arbete. Flera länder stod från början väldigt långt ifrån det direktiv som nu har röstats fram. Jag känner att Sverige har haft ett stort inflytande, säger Lena Maier Söderberg.

På Europafacket är man inte alls nöjd med regler och kontroll av utstationerad arbetskraft.

– Vi kommer att driva på för att få en revision av utstationeringsdirektivet, säger Veronica Nilsson.

Karin Virgin

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

0
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.