Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenChipet som lyfter röster över bruset

Chipet som lyfter röster över bruset

Ett chip som sållar bort brus och buller i alla situationer. Det kan ge poliser, industriarbetare och även lärare en bättre arbetsmiljö.

Forskare vid Lunds tekniska högskola har utvecklat ett chip som lyfter fram mänskligt tal över buller och brus från omgivningen. Nedelko Grbic är docent i signalbehandling vid institutionen för elektro- och informationsteori på Lunds tekniska högskola. Hans forskargrupp har redan ett patent på chipet som också är på god väg att kommersialiseras.

Grbic
Nedelko Grbic

Hur kom ni att arbeta med det här chipet?
– Det är egentligen en lång historia. Forskargruppen började studera det här redan på 1990-talet på Lunds tekniska högskola. Runt 2006 hade vi en idé kring hur vi skulle kunna paketera lösningen i ett chip. Just det här första chipet är anpassat för mänskligt tal. Det sorterar bort alla andra ljud och lyfter fram så att du hör talet.

Vilket är det tekniska genombrottet i detta?
– I tidigare lösningar har man varit tvungen att veta en del om ljudkällorna. Vi behöver inte veta var de olika ljuden kommer ifrån, varken det nyttiga eller onyttiga ljudet, så att säga. Det kallas för en fullt blind algoritm. Den vet inget om frekvensinnehållet. Man får bara blandningen. Algoritmen gör hela jobbet själv.

Hur ser en sådan algoritm ut?
– Algoritmen utnyttjar formen hos den statistiska fördelningen av amplituden i ljudvågorna. Formen hos den statistiska fördelningen är som ett slags statistiskt fingeravtryck. Algoritmen plockar ut de olika ljudkällorna trots att de överlagrar varandra. Allt ljud som har rätt fingeravtryck passerar och kan förstärkas, medan allt annat kan dämpas. Vi har nu ett så kallat världspatent, som har lett till att vi nu kan söka nationella patent i både USA, Europa, Kina och Brasilien och så vidare.

När började ni känna att ni var något på spåren?
– Det var nog redan 2003. Då såg vi att vi fick bra resultat. Men vi såg inte exakt vad som gav det bra resultatet. Så småningom hittade vi konceptet och det omvandlade vi till en algoritm.

Vad händer framöver med chipet – ska det kommersialiseras nu?
– Den kommer snart finnas snart att köpa. Sannolikt i år.

Vem kan få glädje av det här chipet?
– Den här är främst till för tvåvägskommunikation i bullrig miljö. Men det kan gälla mobiltelefoner, larmtelefoner, hörselskydd, headset inom industrin, polisradio, motorsport och ännu fler tillämpningar. Chipet är bara 2,5 gånger 3 millimeter stort och 0,5 mm tjockt och är lätt att löda in i ett par hörlurar eller hörselskydd.

Vad blir nästa steg för er i forskningen?
– Att med en app kunna styra mot olika ljud. Då kan man ta med mobilen på exempelvis en konsert för att lyssna musik. Med chipet kopplat till ett par hörlurar kan man få full kontroll på ljudet via appen. Vi vill ta fram ett sätt att styra chippet, ett slags interface.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.