Sjukskrivningarna visar tydliga tecken på att öka och bli längre. Efter flera år av minskande sjuktal har kurvan vänt uppåt igen. Tendensen måste brytas, annars kommer Sverige återigen bli ett av världens sjukaste länder, skriver Tomas Ekelius, vd för Arbetslivsresurs, på Speakers Corner.
Det är dags för arbetsgivarna att ta större ansvar. Alla chefer och arbetsledare måste tidigt fånga upp medarbetare som visar sjukdomstecken. Att vänta innebär att det blir dyrt för företaget eller organisationen och kostsamt för hela landet.
Under det allra senaste året har Försäkringskassan kunna se fler sjukskrivningar och längre sjukperioder. Siffror från Försäkringskassan säger att i juni i år var antalet som är sjuka från ett upp till två år 31 898 personer, men i juni 2008 var de 29 066. En ökning på nästan tio procent!
Det finns flera förändringar i arbetslivet som kan förklara det senaste årens trendbrott. En är IT-stress. Alla är inte bekväma med de snabba förändringar IT-funktionerna innebär. Stress är generellt en allt viktigare anledning till sjuskrivningar. Utvecklingen har gått så långt att svenska Arbetsmiljöverket har startat ett projekt tillsammans med 30 länder inom EU som ska minska stressen. I Sverige innebär det att omkring 1 700 arbetsplatser under hösten har fått besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer.
Många verksamheter blir också mindre hierarkiska och mer projektorienterade. En projektledare ska få klart projektet till budgeterade kostnader men har sällan tid eller ansvaret att värna om arbetsmiljön. Grupp- och avdelningscheferna ser sina arbetskamrater allt mer sällan. Därför finns det risk att ingen har överblick på arbetsvillkor och medarbetare.
Till det kommer andra moderna förhållanden som gör det än svårare för chefer och arbetsledare att ta till rätt åtgärder i tid:
• På de flesta arbetsplatser och inom de flesta organisationer ökar den anställdes självständighet. Det kan leda till en tro att ”hur jag mår på jobbet” är mitt eget ansvar och att det inte har med arbetssituationen att göra. Men det är fel, ansvaret för arbetsmiljö och för medarbetarnas hälsa ligger alltid på arbetsgivarna.
• Arbetstagare som inom en organisation uppträder som individer med hög integritet kan också bli ett hinder för arbetsgivare. Det ska mycket till för att en chef ska be om ett samtal med frågar av typen ”hur mår du egentligen” till en medarbetar som utstrålar ”jag klarar mig själv”.
• Det finns också en modern tradition att chefen inte ska blanda sig i sina medarbetares liv. Det tillhör ju en äldre och mer hierarkisk och auktoritär chefsstil. Många chefer är därför helt enkel rädda för eller ovana vid att ta upp förhållanden med sina medarbetare som är lite känsliga.
Vi som arbetar med att hjälpa medarbetare tillbaka till jobbet vet hur viktigt det är att sätta in snabba och tidiga åtgärder. Det ger friskare medarbetare, mindre lidande för individen och betydligt mindre kostnader för företag och organisationer. Besparingarna är enorma även för små företag med få anställda.
En enda medarbetare med 25 000 kr i månadslön som bli sjukskriven ett år kostar arbetsgivaren över hundra tusen kronor. Ett något större företag med hundra anställda som drabbas av fem medarbetare som blir långtidssjukskrivna måste räkna med årliga kostnader på över en halv miljon kronor. Här talar vi om faktiskta utgifter förutom de svårigheter som det innebär med medarbetare som inte kan utföra sina arbetsuppgifter. Tillkommer gör kostnad för effektivitetstapp, chefstid, kostnad för ersättare m m. Därför är det viktigt att arbetsgivare, chefer och arbetsledare är uppmärksamma och genomför, ibland besvärliga, samtal för att se till att medarbetare i riskzonen identifieras och tas om hand tidigt.
Det finns tre huvudanledningar för att det är dags för arbetsgivarna att ta itu med och sätta in åtgärder för, att minska risken för många och långa sjukskrivningar:
1. Den uppgång i sjuktal vi sett under de senaste åren måste brytas för att återta den goda utvecklingen från mitten av 2000-talet.
2. För företag och organisationer innebär låga sjuktal att kostnaderna kan hållas rimliga och att verksamheten kan fungera enligt plan. För enskilda individer kan det handla om att undvika personliga tragedier.
3. Det är de förebyggande åtgärderna som ger mest effekt. Anställda som visar upp tecken på ohälsa eller avvikande beteenden bör omedelbart få hjälp, stöd och vägledning. Chefer och arbetsledare måste ta till vana att genomföra de besvärliga men nödvändiga samtalen med medarbetare som är ofta är sjuka eller visar andra tecken på att de inte må bra eller presterar som förväntat.
Tomas Ekelius, vd Arbetslivsresurs
Ja inte blir någon friskare för att de sjuka själva får ta konsekvenserna.
Varför vågar inte regeringen lägga ansvaret på dem som orsakar sjukfallen?.
Man behöver knappast vara något ekonomiskt snille för att inse att alla har att tjäna på att vi blir friskare och orkar mera.
Kanske lätt för de som har det väl förspänt med en anställning med frikostiga friskvårdsförmåner, men för de som inte kan ta vilket jobb som helst, för de som har svårt komma in på utbildning p.g.a. bantat antal utbildningsplatser och för de som känner att de fastnat i ett yrke de vill komma bort från men där det är svårt att hitta något annat?
Svenska företag behöver komma bort från ”kvartalsekonomitänket”, där man mest studerar statistik och troligen alltför sällan berör mer än ytligt grundorsaker till olika samhällsproblem. Som sjuktalen.
Tvivlar på att speciellt många beslutsfattare har vare sig kompetens eller mod till det!