Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenEuropeisk minimilön en bubblare

Europeisk minimilön en bubblare

Frågan om en övergripande europeisk lagstadgad minimilön har hamnat högt på dagordningen inom EU. Men svenska fackliga företrädare försvarar den svenska modellen med kollektivavtal.

I somras sade Jean-Claude Juncker, tillträdande ordförande för den Europeiska kommissionen, att han tänkte arbeta för att alla EU-länder inför en lagstadgad minimilön.

Det är bara ett i raden av uttalanden som handlar om minimilöner i EU. Europeiska centralbanken har pratat om att man vill se minimilöner. Nyligen kom en fransk utredning som förordar en EU-gemensam minimilön som skulle baseras på ett procenttal av varje lands genomsnitts- eller medianlön. Från och med den första januari 2015 kommer dessutom Tyskland att sälla sig till den majoritet av EU-länder som redan har minimilöner.

Åsa Ehinger Berling

– Den här frågan står mycket högt på den europeiska dagordningen, säger Åsa Ehinger Berling som är internationell sekreterare på Saco. Minimilöner kanske inte direkt berör våra medlemmar, men man ska inte ens släppa in politikerna i lönebildningen. Det ska vara för parterna att förhandla. Vi har i Sverige kunnat se reallöneökningar som dessutom följer produktivitetsökningen.

Hon säger sig förstå att fackförbund i vissa länder vill ha minimilöner i sina länder, men det ska vara där facken kräver det. I länder som Storbritannien och Tyskland där facket fått en försvagad roll är det naturligt att facken vill ha minimilöner för att försvara de svaga på arbetsmarknaden.

– Ja, då kommer ju frågan om hur man hanterar problemen med anställda som varken är med i facket eller har några kollektivavtal på sina arbetsplatser. Det är ett problem, men problemet löses knappast med minimilöner. De lönerna är ofta extremt låga. Det finns två konsekvenser med minimilöner, fortsätter hon:

– Det ena är att minimilönen i stället blir en maximilön, medan vi i Sverige har visat att kollektivavtalen får upp lönerna mer. Det andra är att man kan se en koppling till organisationsgraden i fackföreningarna. Vi har i Sverige tillräckligt hög organisationsgrad för att systemet med kollektivavtal ska fungera. Om vi får minimilöner minskar anledningen att gå med i ett fackförbund. Det är så många andra frågor där facket behövs – allt från pension till sjukförsäkring – så att om facken förlorar för många medlemmar, så får vi svårt att upprätthålla de delarna. Det handlar alltså inte om att facken vill ha makt, utan om att hela vårt system bygger på kollektivavtal. Vi förhandlar om villkoren.

Även svenska arbetsgivare är motståndare till lagstadgade minimilöner.

– Staten ska inte lägga sig i lönebildningen. De lagstadgade lönerna i andra länder är väsentligt lägre än dem i Sverige och de bygger på en helt annan modell. Den svenska modellen fungerar och det är viktigt att värna om den, säger Susanne Spector som är arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv.

Tyskland får minimilön

Från och med den första januari 2015 inför Tyskland lagstadgad minimilön på 8,50 euro, motsvarande knappt 80 kronor. Det sker efter att allt färre i Tyskland omfattas av kollektivavtalen och där antalet låglönejobb har växt. Tyskland blir det 22:a landet i EU som inför lagstadgad minimilön.

Line Eldring är en norsk sociolog som forskar på arbetsmarknadsfrågor vid den norska forskningsstiftelsen Fafo. Hon konstaterar att de flesta länder i EU har minimilöner i motsats till de nordiska länderna där man inte har det. I många av de länderna är minimilönerna mycket låga och det finns ett intresse av att höja dem.

– Några av de stora EU-länderna som Frankrike och Storbritannien har minimilöner. De är mycket nöjda med det och vill gärna att minimilöner införs i hela EU. I Tyskland har man länge debatterat ämnet. Facken har önskat det länge, och nu får man det från och med nästa år.

– Fördelen med minimilöner är förstås att de ger en undre gräns som är universell. Det är enkelt att förmedla och man får en minimilön även för dem som inte omfattas av några kollektivavtal. Nackdelen är förstås att man kan få en konkurrent till de kollektivavtal som man redan har. Då kan minimilönen undergräva kollektivavtalen så att de inte längre är norm. Man överlåter ansvaret till staten och arbetsmarknadens parter förlorar en del av sin autonomi. Det kan då innebära att ännu färre går med i facket.

Åsa Ehinger Berling tycker att det har blivit svårare att få gehör för den svenska ståndpunkten i EU-parlamentet och i Europafacket. För två år sedan kom man i Europafacket överens om en kompromissformulering, där man kräver minimilöner i de länder där facken vill ha det.

Hur oroliga ska vi vara för att EU tvingar på Sverige minimilöner?

– Egentligen har vi ju Lissabonfördraget på vår sida. Där står det att minimilöner är en nationell kompetens, att varje land bestämmer själv. Men vi har sett förut att man tolkar om fördraget och fattar beslut om sådant man inte skulle fatta beslut om. Ta Lavalfallet till exempel. Strejkrätten skulle EU inte lägga sig i, men sedan kom EG-domstolen och sade något annat. Det har visat sig att man inte riktigt kan lita på vad som står i fördraget.

Det finns ännu inga konkreta förslag om övergripande europeiska minimilöner, men frågan dyker ofta upp, och ska även diskuteras i Europafacket. Alla vet att det är en fråga som ska avgöras i de nationella parlamenten, men kommissionen tycker ändå att de kan göra rekommendationer.

– Den här frågan är nog en bubblare, säger Åsa Ehinger Berling. Det är inte skarpt läge i dag, men det kommer det nog att bli.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.