Försiktighet kan förklara visstidare

Efter en utredning drog ett universitet slutsatsen att man inte ska vara överdrivet försiktig med att tillsvidareanställa personal.

Efter en utredning drog ett universitet slutsatsen att man inte ska vara överdrivet försiktig med att tillsvidareanställa personal.

I mitten av oktober i år släppte Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en rapport om skillnaderna i anställning på lärosätena. Enligt rapporten hade 31 procent av den forskande och undervisande personalen (doktorander ingår inte i denna siffra) på lärosäten med minst 100 helårspersoner en tidsbegränsad anställning. Högst var siffran på Försvarshögskolan, 58 procent, följt av Karolinska institutet och Chalmers tekniska högskola. Lägst andel visstidsanställda hade Högskolan Väst med 12 procent.

En liknande undersökning presenterades av Sulf, Sveriges universitets lärarförbund, i Almedalen förra året. Där låg Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet i topp, med 40 procent tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal.

För Stockholms universitet blev rapporten, och den uppmärksamhet den fick, något av en ögonöppnare. Den både förvånade och bekymrade universitetsledningen, berättat Gunnar Svensson, professor vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet, och den som fick jobbet att utreda visstidsanställningarna på universitetet.

Enligt Gunnar Svensson är en förklaring till att Stockholms universitet stack ut i Sulfs rapport att universitetet har en hög andel humaniora och samhällsvetenskap, områden där forskning sker inom ganska korta projekt, två till tre år, och inte sällan drivs av enskilda personer, som då behöver ersättas med någon under en kortare period, en vikarie. Men Gunnar Svensson kom också fram till att andelen visstidsanställda ur verksamhetens perspektiv kanske inte var rimlig på alla håll. Därför blev hans avslutande förslag att universitetet inte skulle vara överdrivet försiktig som arbetsgivare med att tillsvidareanställa personal. Inte bara för att få ned siffrorna.

– Man får hålla i minnet att den här problematiken handlar om personer, och att det inte handlar om utbytbara klossar som ska sättas ihop på lämpligaste sätt, säger Gunnar Svensson.

Att frågan om visstidsanställningar togs på allvar och utreddes ska enligt universitetets rektor ha bidragit till att andelen visstidsanställda på universitetet har minskat, från 40 till 33 procent.

Chalmers tekniska högskola stack ut både i Sulfs rapport och i höstens undersökning från UKÄ. Chalmers uppgavs ha störst andel visstidsanställda bland den forskande och undervisande personalen och högst bland de tekniska högskolorna, 40 procent enligt båda undersökningar. Högskolans egna siffror för oktober i år, visar att andelen visstidsanställda bland forskande och undervisande personal, om man tar bort doktorander, post-docs och forskarassistenter, ligger på 24 procent. Även det en hög siffra, tycker Mats Viberg, professor och prorektor på Chalmers tekniska högskola.

– Det är nog kopplat till den finansiering vi har, att 50 procent är kortsiktiga externa medel, och då blir andelen visstidsanställda lätt högre, säger han.

Mats Viberg säger att arbetsmiljön på högskolan är god, medarbetarenkäterna faller väl ut och allt pekar åt rätt håll. Ändå tycker han inte att andelen visstidsanställda borde ligga så högt som den gör i dag.

– Det blir förstås en jobbig situation för dem som är visstidsanställda och av det skälet behöver vi bland annat förtydliga karriärvägarna.

Högskolan vill att den forskande och undervisande personal som inte är på meriteringstjänster ska vara tillsvidareanställda så långt som möjligt. Samtidigt är meriteringstjänsterna viktiga för kompetensförsörjningen, både för högskolan och för industrin och samhället. Ett förbättringsarbete behövs för bland andra forskarassistenterna.

– Forskarassistenterna används inte alltid som meriteringstjänster i dag, utan många projektanställs. Vi vill att det ska bli riktiga meriteringstjänster i stället. Det kommer innebära att vi tar in färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Lyckas de riktigt bra och uppfyller en viss nivå och vissa krav kan det få en tillsvidaretjänst.

Förbättringsarbetet ligger nära i tid. Enligt Mats Viberg ska högskolan jobba stenhårt med de här frågorna i vår.

Bland de tekniska högskolorna i UKÄ:s undersökning var andelen visstidsanställda bland undervisande och forskande personal lägst på Blekinge tekniska högskola, 25 procent. Enligt Monica Carlsson, personalhandläggare på högskolan, kan siffran delvis förklaras av att högskolan under de senaste åren har fått säga upp anställda på grund av arbetsbrist och därför är restriktiva med anställningar.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
Fler artiklar