I framtiden måste det bli lättare för uppfinnare att få skäliga ersättningar från de företag där de arbetar. Det hoppas Sveriges Ingenjörer som nu tillsammans med övriga förbund i PTK säger upp uppfinnaravtalet för omförhandling.I framtiden måste det bli lättare för uppfinnare att få skäliga ersättningar från de företag där de arbetar. Det hoppas Sveriges Ingenjörer som nu tillsammans med övriga förbund i PTK säger upp uppfinnaravtalet för omförhandling.
Under många år har det varit en illa dold hemlighet att uppfinnaravtalet var starkt kritiserat från i synnerhet Sveriges Ingenjörer men även från Unionens sida. Nu har förhandlingschefsgruppen inom PTK sagt upp avtalet för en omförhandling.
– Det gamla avtalet gäller tills det finns ett nytt, säger förhandlingschef Camilla Frankelius. Men vi hoppas att vi ska kunna få ett avtal som gör att den som är kreativ utöver det som en arbetsgivare kan förvänta sig faktiskt får en skälig ersättning.
Svårt Att få ersättning
Sveriges Ingenjörer har för närvarande drygt tio fall där förbundet försöker hjälpa medlemmar att få ersättning för uppfinningar.
Det är både förhandlings-ärenden ute på företag och ärenden som drivs i skilje-nämnden eller har gått till domstol.
I ett av fallen har en medlem tagit fram en teknik som ligger till grund för ett bolag som förra året köptes av Apple för två miljarder kronor.
Uppfinnarnmålen är svåra att få skriva om eftersom medlemmarna ofta arbetar kvar hos den man vill ha ersättning av och inte vill bränna sina skepp där.
Ett av de få fall som Ingenjören har skrivit om handlar om två teknologer som under sitt ex-jobb tog fram en teknik som blev en världs-succé. Läs här.
Och här finns ett reportage om en man som genererat miljoninkomster till sin arbetsgivare som inte ville ersätta honom.
Enligt svensk lag tillhör en patenterbar uppfinning uppfinnaren oavsett om hen är anställd eller inte. Istället för lagen förhandlade PTK och Svenskt Näringsliv för tjugo år sedan fram Uppfinnaravtalet som ger arbetsgivaren vissa rättigheter till anställdas uppfinningar samtidigt som arbetstagaren ska få en skälig ersättning.
Men avtalet har visat sig innebära nackdelar för den anställde jämfört med lagen. Ett exempel är att preskriptionstiden i avtalet är kortare än i lagen vilket försvårar för den anställde eftersom det ofta inte går att påvisa vilket värde en uppfinning har haft förrän efter ganska många år.
En del företag har också genom att förhala behandlingen av ersättningsärenden verkat för att preskriptionstiden ska hinna gå ut så att de slipper ta ställning till ersättningskraven.
Ett annat problem med avtalet är att tvister avgörs i en skiljenämnd där kraven på teknisk sakkunskap är betydligt lägre än i domstol. Eftersom det som sker i skiljenämnden av tradition är hemligt ligger avgörandena inte heller till grund för någon praxis vad gäller hur man ska se på olika frågeställningar.
– Intentionerna med uppfinnaravtalet var att företagen skulle betala en högre ersättning till uppfinnaren mot att arbetsgivarsidan fick en utökad rätt till arbetstagaruppfinningarna, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius. Nu har det gått tjugo år och vi kan konstatera att så blev det inte alls. Därför välkomnar vi uppsägningen.
– Det är ett viktigt samhällsintresse att anställda stimuleras att vara uppfinningsrika och kreativa.
Jenny Grensman
