Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivFå teknikdoktorander klara i tid

Få teknikdoktorander klara i tid

Drygt hälften av Sveriges doktorander inom medicin har tagit ut sin examen efter elva terminer. Inom teknik är knappt var fjärde doktorand klar i tid.

Det finns ett visst samband mellan examensfrekvens och om doktoranderna studerar på heltid, men inom medicin och teknik stämmer inte det. Teknikområdet har flest heltidsdoktorander men en låg examensfrekvens.

— Det beror dock till stor del på att det är vanligt att teknikdoktoranderna enbart tar ut en licentiatexamen och inte går vidare till doktorsexamen. Inom medicin gäller det omvända. Där studerar majoriteten på deltid men examensfrekvensen är trots det på en hög nivå, säger Ingrid Pettersson, utredare vid Analysavdelningen på Universitetskanslersämbetet.

En doktorandutbildning är generellt fyra år lång. Eftersom det vanligen ingår 20 procent undervisning innebär det att doktorander i praktiken har fem år på sig. Baserat på heltidsstudier. Långt ifrån alla doktorander studerar på heltid och tiden omräknas därför till nettotid (den tid hen har betalt för) och bruttotid(den tid det faktiskt tar).

Chalmers hade ifjol 1 140 doktorander varav 980 studerade på minst halvtid. Snittiden för en utbildning på forskarnivå där ligger på 4,1 år i nettotid och 5, 2 år i bruttotid. Eftersom det är en snittid ryms alltifrån dem som gjort stor del av sin forskning innan de fick en tjänst och därför är klara på åtta månader och dem som får två barn under tiden och tar sammanlagt åtta år på sig.

Men siffrorna säger ändå någonting. Och skillnaden mellan netto- och bruttotid är väldigt liten enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud vid Stockholms universitets studentkår. Han har inte specifik koll på de tekniska fakulteterna eftersom de inte finns vid Stockholms universitet men ändå en överblick när det gäller generella skillnader.

— Siffrorna säger någonting om att studenterna på Chalmers är yngre, männen dominerar, färre har familj och är föräldralediga. Fler har utländsk bakgrund och är här för att just doktorera, säger han.

Överlag är det också färre på tekniska fakulteter som tänker sig en akademisk karriär, doktorandtjänsten är snarare en avancerad utbildning för forskningsarbete inom näringslivet. Eller som Fredrik Charpentier Ljungqvist uttrycker det:

— Det är mer ovanligt att man ser sin avhandling som ett vetenskapligt livsverk.

Stockholms universitets studentkår har gjort enkäter bland sina doktorander. En viktig fråga i enkäten handlar om varför doktorander inte blir klara i tid. Ur svaren framträder enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist tre huvudsakliga anledningar: 1, bristande handledning, 2, alltför stor undervisningsbörda och 3, alltför stor forskningsuppgift, med målet att skriva en lite väl omfattande avhandling.

Riktigt vad som ligger bakom de stora olikheterna i tid till doktorsexamen skulle Universitetskanslersämbetet gärna titta noggrannare på.

— Det vore intressant att studera detta närmare och gå ända ner på individnivå. Det skulle ge oss en tydligare bild av hur heltidsstudier och examensfrekvens hänger ihop, säger Ingrid Pettersson, Universitetskanslersämbetet.

Vad är då problemet med att inte bli klar under den stipulerade tiden? Ja, först och främst att det för den enskilde doktoranden blir tufft att jobba utan finansiering. I utdragna doktorandstudier kan det också rymmas prestationsångest, ensamhet, stress och psykisk ohälsa. Ohälsotalet bland doktorander är tre gånger högre än hos befolkningen i stort.

En som vet hur det känns att sitta ensam på kammaren med sin avhandling är Åsa Burman. I flera år arbetade hon med sin fördjupning i filosofi innan hon disputerade i filosofi vid Lunds universitet år 2007. En erfarenhet hon sedan dess dragit lärdom av och idag använder sig av för att hjälpa andra doktorander.

Under sin forskarutbildning tillbringade hon tid vid University of California, Berkeley, där det fanns workshops i hur man skriver en avhandling. Fokus skiftades alltså från innehållet (vad) till processen (hur). Åsa arbetade nära en pensionerad professor som under 30 års tid hjälpt doktorander med avhandlingsprocessen och lärde sig många praktiska verktyg för avhandlingsarbetet. Efter att ha disputerat arbetade hon som managementkonsult på ett globalt strategiföretag i Köpenhamn. Där använde hon sig av projektledningsverktyg, såsom att bryta ned arbetet i delar och sätta upp mål och delmål.

— Det här skulle jag kunnat när jag doktorerade tänkte jag, säger Åsa.

Verktygen från näringslivet gick dock inte att tillämpa rakt av, då forskningen skiljer sig för mycket från andra processer. Men med vissa förändringar, och i kombination med verktygen från Berkeley, kunde näringslivets tänkande i viss mån appliceras på akademin. I stora drag handlar det om att istället för att enbart fokusera på vad forskningen ska handla om även fokusera på hur man doktorerar.

— Det handlar om att hjälpa doktorander att bli klara i tid och må bra på vägen.

Åsa samarbetar med en psykolog som är specialiserad på stress och arbetsmiljö. Tillsammans har de tagit fram konceptet Finish On Time och arbetat tillsammans med drygt 60 doktorander vid åtta tillfällen under en termin. De har även träffat över 100 forskare, handledare och doktorander vid konferenser och workshops vid till exempel Lunds universitet, Uppsala universitet och Luleå Tekniska Högskola.

Att Åsa Burman och en kollega som utomstående konsulter hjälper doktoranderna till en bättre arbetsmiljö skulle kunna vara kontroversiellt. Det är ändå högskolorna och universiteten som har ansvar för att skapa en god miljö.

— Universitetet har många duktiga handledare och vår metod sprider sig. Vårt mål är att förbättra arbetsmiljön, frigöra innovationskraft och få effekter på en övergripande nivå, säger Åsa Burman.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

Måste man vara med på sociala aktiviteter på jobbet?

8
Bowlingkväll, fredagsquiz eller after work med jobbet. Hur gör man om man bara vill utföra sitt arbete och inte har lust att socialisera med kollegorna efter jobbet?   

Verktyg i kampen mot Alzheimers vinner Lilla Polhemspriset

0
I sitt examensarbete har Jonathan Södergren utforskat nya sätt att använda bananflugor i kampen mot Alzheimers. För det har han nu tilldelats Lilla Polhemspriset 2023. 
Martin Bretz

”Svartnade när jag dök, vaknade med huvudet ner i vattnet”

0
Ett dyk från en bastuflotte gjorde Martin Bretz förlamad. Trots det kunde han plugga till civilingenjör och jobbar nu heltid.

Mattias på FMV hjälper polisen som fjällräddare

0
Vissa dagar lämnar Mattias Söderin med kort varsel jobbet som systemingenjör på FMV för att hjälpa polisen med fjällräddning vid branta stup och klippor.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.