Den tyska lönepolitiken med minijobb och minimilöner har knappast varit den framgångssaga den har framställt som, menar TCO i en ny rapport.
Den tyska lönepolitiken med minijobb och minimilöner har knappast varit den framgångssaga den har framställt som, menar TCO i en ny rapport.
läs mer
Ingenjören har tidigare skrivit om arbetslösheten i Tyskland som sjunkit till rekordlåga tal, samtidigt som forskare säger att många av dem som tidigare har varit arbetslösa har fått långinkomstjobb.
Tankesmedjan Fores släppte i november en egen rapport om effekterna av de tyska mini- och midijobben. En slutsats i rapporten är att minijobben har lett till ökad sysselsättning, men att minijobben inte haft någon större effekt på arbetslösheten. De som har tagit minijobben har framför allt varit studenter, äldre och tidigare hemmafruar.
Visst har det gått bra för Tyskland de senaste åren på vissa punkter. Till exempel har exportindustrin gått bra, arbetslösheten ligger på en lägre nivå än i Sverige och sysselsättningsgraden är högre. Men Hartz-reformerna 2003–2005, med bland annat sänkt a-kassa och satsning på minijobb med en skattebefriad lön på maximalt 450 euro i månaden, har skapat en större låglönemarknad i tjänstesektorn samt fått tyskarnas disponibla inkomst och privata konsumtion att stagnera, enligt TCO:s nya rapport ”Flawed role model? – The Economic Performance of Germany and Sweden”.
Enligt rapportförfattaren Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, som presenterade skriften vid ett seminarium på måndagen, har sysselsättningen ökat i Tyskland, men inte antalet arbetade timmar totalt. Man har delat på jobben, var hans slutsats.
Konjunkturinstitutets forskningschef i makroekonomi Göran Hjelm, som också deltog i seminariet, drog inte samma slutsats. När man jämför utvecklingen i Tyskland och Sverige måste man ta hänsyn till demografin, och då blir inte skillnaderna mellan länderna så stora som de verkar utifrån TCO:s rapport. Att sysselsättningen i Tyskland har ökat beror nog inte på att fler delar på jobben, trodde Göran Hjelm.
Antalet arbetade timmar per invånare 20–64 år har utvecklats på liknande sätt i Tyskland som i Sverige, enligt Göran Hjelm. Har de tyska reformerna varit en framgångssaga? frågade Göran Hjelm retoriskt.
– Ja, till viss del, sade han och förklarade att detta kan bero på flera bakgrundsfaktorer, bland annat att reformerna hamnade rätt i konjunkturen, att fackanslutningen fallit och att centrala löneavtal har fått en mindre täckningsgrad.
Med reformerna har lönespridningen ökat kraftigt och en stor ökning i lönespridning ökar sannolikt sysselsättningen, sade Göran Hjelm. Men minijobs leder inte så ofta till reguljära jobb, konstaterar han.
Ania Obminska
1 kommentar
Man arbetar delvis gratis i Tyskland.
Då jag har en nära anhörig i Tyskland, kan jag tillägga att man inom t ex handeln konsekvent vägrar att heltidsanställa folk, för att månadslönen inte ska överstiga 450 €. Därutöver tvingas de deltidsanställda att utan lön arbeta ytterligare en eller flera timmar per dag efter att de arbetat sina officiella deltidstimmar om de vill behålla sitt jobb.