Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtAvtalsrörelsenAvtal 2016: Vem tycker vad och varför?

Avtal 2016: Vem tycker vad och varför?

Att Facken inom industrin inför avtalsrörelsen förespråkar högre löneökningar än arbetsgivarsidan gör är kanske ingen överraskning, men vad har parterna för argument? Ingenjören har tittat närmare på det. (UPPDATERAD)

På måndag byter Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer ingår, avtalskrav med sina motparter. Med anledning av detta har Ingenjören tittat närmare på de lönekrav som parterna har framfört, hur de motiverar sina krav och vad andra säger.

Facken inom industrin begär 2,8 procent i löneökningar nästa år. Enligt facken är detta ett krav som är anpassat till de ekonomiska förutsättningarna. Det ligger på en nivå som inte äventyrar konkurrenskraften och som är förenlig med Riksbankens inflationsmål.

– Våra löner ska vara konkurrenskraftiga, så att vi kan locka till oss den bästa personalen och på så sätt konkurrera med andra, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Ulf Bengtsson, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Ulf Bengtsson, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson säger att grunden för yrkandet är att åstadkomma reallöneökningar för medlemmarna, vilket innebär att löneökningarna ska vara större än inflationen. Den genomsnittliga inflationen under en konjunkturperiod är 2 procent och då lägger man sig lite över det, säger han.

Med mer pengar i fickan kan folk konsumera mer, vilket gynnar företagen, säger Ulf Bengtsson. Företagen blir också lönsammare om medarbetarna är nöjda.

– Det rationaliseras och dras ned på företag hela tiden och styrkan är att vi kan ställa om till nya förhållanden. Då är det rimligt att en del av vinsten investeras i företagen och i deras anställda, säger Ulf Bengtsson.

läs mer

Enligt Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport som släpptes i oktober kommer de kommande åren att kännetecknas av ett stort utbud av arbetskraft och en svag produktivitetsutveckling. Det finns risker med både för höga och för låga löneökningar. Väldigt låga löneökningar leder inte nödvändigtvis till en lägre arbetslöshet, på grund av begränsningar i penningpolitiken, enligt myndigheten. Inflationsmålet på 2 procent bör stå fast som utgångspunkt för lönebildningen.

Industrins ekonomiska råd, som ska underlätta industriparternas förhandlingar inför den kommande avtalsrörelsen, bedömer att en relativt hög löneökning skulle kunna vara riskfylld för industrin, bland annat för att en hög löneökning skulle kunna öka den inhemska efterfrågan, men inte är lika relevant för exportindustrin. Men också relativt sett låga löneökningar kan innebära risker.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, en grupp som har upprättats och finansieras av Svenskt Näringsliv men uppges vara oberoende, anser att arbetslösheten kan gynnas långsiktigt om lönekostnadsökningarna ligger på en lägre nivå. Men för produktionen och sysselsättningen kan väldigt låga löneökningar vara sämre. Rådet ger inga rekommendationer om siffror, men anser att ett flerårsavtal där löneökningarna är något högre än normalt under första året vore bra för att få upp produktionen och sysselsättningen. Löneökningarna skulle sedan kunna vara lägre än normalt åren därpå.

Vad ser du för risker med om arbetsgivarnas önskemål blir realitet?

– Att vi får en sänkt inflation. Det behöver inte nödvändigtvis vara skadligt i sig, men i det långa loppet leder det kanske till att vi så småningom hamnar i deflation och det är de flesta ekonomer överens om att det inte är bra. Se på Japan, där det har varit svårt att få hjulen att rulla igen. Det skulle betyda att vi hamnar i en situation där utvecklingen står still, att man inte gör några investeringar för att man väntar på att priserna ska bli lägre. Det sliter på produktionskapitalet. Så småningom tappar man i konkurrenskraft.

Arbetsgivarsidan anser att fackens krav är orealistiska och vill att löneökningarna hamnar på under en procent, allra helst omkring en halv procent, för att kunna förbättra konkurrenskraften i Sverige.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, anser att det starkaste argumentet för en lägre löneökning är att lönekostnaderna har ökat snabbare än i övriga delar av världen sedan 2008, men produktiviteten har inte ökat i samma takt. Detta innebär försämrad konkurrenskraft för Sverige, säger han.

– Vi måste jämföra oss med alla i dag. Om vi har produktionskostnader som är högre än i andra länder, men inte har fördelen att vi kan producera mer eller bättre per timme, då kommer investeringarna att läggas i ett annat land, där avkastningen blir högre. Därför måste våra löneökningar bli mindre, säger Anders Weihe och tillägger:

– Det finns inga särskilda fördelar med Sverige jämfört med andra länder vad gäller teknisk utrustning, kunskaper eller utbildning. Då blir kostnaderna den viktigaste konkurrensfaktorn.

Arbetsgivarna inom industrin i sin argumentation för lägre löneökningar lyft fram Finland som ett föredöme. Enligt Anders Weihe beror detta på att den finska industrin är strukturmässigt väldigt lik den svenska. Men är inte det ekonomiska läget helt annorlunda i Sverige jämfört med Finland?

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen
Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen

– Förhandlingarna inom industriavtalet utgår endast från industrins villkor. När det gäller den svenska industrin är den lik den finska. Vi har höjt lönerna utan att förbättra produktiviteten. Detta innebär att de som har arbete har fått det bättre, men också att vi nu har nått en kostnadsnivå som hotar våra verksamheter, säger Anders Weihe.

Facken inom industrin yrkar på en löneökning på 2,8 procent. Vilka konsekvenser anser ni att detta skulle få, om det blev verklighet, anser ni?

– Det skulle leda till ytterligare försämringar av konkurrenskraften. Det skulle ge färre skäl att investera i Sverige. Vi skulle få försämrad konkurrenskraft, vilket naturligtvis skulle leda till färre jobb.

Anders Weihes bild är att facken är överens med arbetsgivarparten om att arbetskostnaderna i Sverige har ökat mer än omvärlden och att det inte har skett någon produktivitetsförbättring.

– Det är ett säkert recept på kaos och kris. Vill man förstöra för Sverige så höjer man lönerna utan någon produktivitetsförbättring, säger Anders Weihe.

Den 31 mars 2016 ska det nya avtalet vara klart.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...