Allt fler ingenjörer väljer att doktorera men det dröjer innan en doktorsexamen syns i lönekuvertet. Inom privat sektor tar det 20 år innan doktorshatten ger ett lönepåslag och det handlar bara om några tusenlappar.
Forskarutbildningen vid svenska lärosäten har vuxit kraftigt sedan början av 70-talet. Både antalet nybörjare och antalet doktorander har ökat kraftigt. Under perioden 1973-2014 har antalet doktorsexamina ökat från 700 till 2800 om året.
Relativt sett har den största ökningen skett inom teknik där sex gånger fler doktorerade 2014 jämfört med 1973. Bara 100 personer blev teknologie doktor 1973 medan 600 tog en doktorsexamen inom teknik 2014.
Det är viktigt att påpeka att det här inte innebär att 600 teknologie doktorer varje år kommer ut på den svenska arbetsmarknaden, i näringslivet eller till tjänster inom akademin. Många doktorander kommer från andra länder och några stannar kvar men många lämnar Sverige efter sin doktorsexamen.
Inom teknikområdet har antalet utländska doktorander ökat kraftigt. Universitetskanslersämbetet har inte statistik tillbaka till 70-talet men från och med 1997. Då var 14 procent av doktoranderna inom teknikområdet från ett annat land. 2014 fanns det 42 procent utländska doktorander inom teknikområdet.
– De tekniska högskolorna har haft pengar och resurser att bygga ut forskarutbildningen och locka hit många utländska doktorander. Det är en delförklaring till den stora ökningen av teknologie doktorer, säger Ingrid Pettersson på UKÄ.
Att bygga på en examen som civilingenjör med en doktorsexamen leder ofta till jobb som chef, forskare eller specialist. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att en doktorsexamen också ger högre lön men det tar tid.
Skillnaden i ingångslön mellan en teknologie doktor och en civilingenjör är liten och i privat sektor fortsätter löneskillnaderna att vara små under många år.
Omkring 20 år efter grundexamen, alltså efter omkring 15 år i arbetslivet, börjar lönerna för doktorerna att lyfta. Först då uppstår det löneskillnader mellan teknologie doktorer och civilingenjörer. I båda grupperna får många en chefsbefattning men bland de disputerade finns det fler specialister. 45 procent av doktorerna men bara 21 procent av civilingenjörerna har någon form av specialistbefattning.
De teknologie doktorer som tog grundexamen 1986-1990 och arbetar i privat sektor har i dag knappt 4 000 kronor högre lön än civilingenjörer i samma sektor som inte har disputerat.
Inom statlig sektor uppstår löneskillnaderna snabbare och skillnaden blir med tiden också betydligt större. De teknologie doktorer som tog sin grundexamen 1996-2000 och arbetar i statlig sektor tjänar omkring 2 500 kronor mer i månaden. De som tog sin grundexamen 1981-1985 tjänar nästan 12 000 kronor mer i månaden än kollegerna som inte har doktorerat.
De flesta statligt anställda teknologie doktorer är anställda på universitet och högskolor och där är en doktorsexamen helt avgörande för att göra karriär.
Karin Virgin
