Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningStarka trender utmaningar för OECD

Starka trender utmaningar för OECD

Illustration: KruIUA/Thinkstock

I slutet av förra veckan träffades forskare, analytiker och beslutsfattare från flera länder för att diskutera framtidens industri. Diskussionen om framtidens produktion kommer att ligga till grund för en OECD-rapport i början av nästa år.

Konferensen om framtidens industriproduktion, arrangerad av Vinnova, OECD och näringsdepartementet, inleddes av näringsminister Mikael Damberg. Han poängterade vikten av att Sverige blir en ledande nation i den framtida smarta industriproduktionen. Därför får man inte beskydda gammal teknologi. Tvärtom är det bråttom att förbereda för den nya produktionstekniken. Det gäller att hitta kompetensen, menade han, något som kommer att kräva livslång inlärning.

Mikael Damberg nämnde också digitaliseringen och pekade särskilt på de små och medelstora företagen. De, menade han, saknar ofta både tid och kunskap för att hänga med i digitaliseringen. Han sade också att många människor känner att de hamnar utanför utvecklingen.

En av talarna som på torsdagen gick in på en mer konkret nivå var Michael Keenan, teknik- och vetenskapsanalytiker på OECD. Han såg ett antal teknologier och megatrender vid horisonten. OECD har valt ut 40 teknologier som de betraktar som särskilt viktiga för framtidens produktion. Av dem räknade Keenan upp tio som betraktas som disruptiva. Det är teknologier som är på väg att kraftigt förändra förutsättningarna i dagens produktionssystem (se listan här intill).

tio tekniktrender

På OECD-konferensen nämndes bland annat tio tekniktrender som OECD pekar ut som samhälls-förändrande.

1. Internet of things
2, Big data-analys
3. Artificiell intelligens
4. Neuroteknologier
5. Mikro- och nanosatelliter
6. Nanomaterial
7. 3D-skrivare
8. Avancerad energilagring
9. Syntetisk biologi
10. Blockkedjor

Läs mer här i en tidigare rapport från OECD.

Keenan nämnde bland annat hur framsteg inom neuroteknologin kan resultera i nya sätt att koppla upp hjärnan direkt mot datorn, och hur nya små satelliter kan förändra jordbruket med precis information om den odlade jorden. Han sade att gemensamt för de tio områden som OECD kallar disruptiva är att de har en mycket bred påverkan på samhället, att de medför risker och ställer nya etiska frågor och att de kan skapa både vinnare och förlorare.

Michael Keenan tog också upp ett antal megatrender som kommer att påverka morgondagens samhälle samtidigt som den nya tekniken vinner insteg. Han pekade på hur demografin i världen förändras. Afrika växer snabbt, medan världens befolkning åldras och allt fler flyttar till städerna. Vattenbehovet väntas öka med över 55 procent globalt till 2050 och energibehovet med över 37 procent. Produktionen i världen blir allt mer konkurrensutsatt och de nya ekonomierna kommer att ta mer plats. Samtidigt förutspådde han en lägre tillväxt. Ett resultat av det blir ett växande grupp människor som hamnar utanför arbetsmarknaden eller får nöja sig med osäkra jobb, och även svårigheter för de unga. Över huvud taget kommer världen att se allt större ojämlikhet.

Några branscher fick extra utrymme. Per Lyrvall från Stora Enso pratade om hur skogsbranschen förändras och går mot helt nya produkter som nanopapper, bioenergi och mot ett mycket mer avancerat byggande i trä. Richard Kitney, professor i bioteknik vid Imperial College i London, pratade om hur snabbt den nya syntetiska biologin växer som bransch. Han sade att den kommer att visa sig lika omvälvande som boktryckarkonsten och ångmaskinen en gång blev.

Flera talare var inne på att utvecklingen går mycket fort, och att industrin i västvärlden måste ställa om snabbare om den ska ha någon chans, men också att samhällena måste klara av att inkludera alla grupper.

Douglas Frantz, vice generalsekreterare för OECD, sade att många länder i världen arbetar på det nya industrialiseringskonceptet Industri 4.0. Kina har till exempel gett området mycket hög prioritet och satsar enorma summor på det. Men han antydde också att skräcken för att den nya tekniken ska ta jobb är överdriven. Den skapar jobb också, menade han, även om vi hittills inte har varit något vidare bra på att inkludera dem som hamnar utanför arbetsmarknaden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.