Starka trender utmaningar för OECD

I slutet av förra veckan träffades forskare, analytiker och beslutsfattare från flera länder för att diskutera framtidens industri. Diskussionen om framtidens produktion kommer att ligga till grund för en OECD-rapport i början av nästa år.

Konferensen om framtidens industriproduktion, arrangerad av Vinnova, OECD och näringsdepartementet, inleddes av näringsminister Mikael Damberg. Han poängterade vikten av att Sverige blir en ledande nation i den framtida smarta industriproduktionen. Därför får man inte beskydda gammal teknologi. Tvärtom är det bråttom att förbereda för den nya produktionstekniken. Det gäller att hitta kompetensen, menade han, något som kommer att kräva livslång inlärning.

Mikael Damberg nämnde också digitaliseringen och pekade särskilt på de små och medelstora företagen. De, menade han, saknar ofta både tid och kunskap för att hänga med i digitaliseringen. Han sade också att många människor känner att de hamnar utanför utvecklingen.

En av talarna som på torsdagen gick in på en mer konkret nivå var Michael Keenan, teknik- och vetenskapsanalytiker på OECD. Han såg ett antal teknologier och megatrender vid horisonten. OECD har valt ut 40 teknologier som de betraktar som särskilt viktiga för framtidens produktion. Av dem räknade Keenan upp tio som betraktas som disruptiva. Det är teknologier som är på väg att kraftigt förändra förutsättningarna i dagens produktionssystem (se listan här intill).

Keenan nämnde bland annat hur framsteg inom neuroteknologin kan resultera i nya sätt att koppla upp hjärnan direkt mot datorn, och hur nya små satelliter kan förändra jordbruket med precis information om den odlade jorden. Han sade att gemensamt för de tio områden som OECD kallar disruptiva är att de har en mycket bred påverkan på samhället, att de medför risker och ställer nya etiska frågor och att de kan skapa både vinnare och förlorare.

Michael Keenan tog också upp ett antal megatrender som kommer att påverka morgondagens samhälle samtidigt som den nya tekniken vinner insteg. Han pekade på hur demografin i världen förändras. Afrika växer snabbt, medan världens befolkning åldras och allt fler flyttar till städerna. Vattenbehovet väntas öka med över 55 procent globalt till 2050 och energibehovet med över 37 procent. Produktionen i världen blir allt mer konkurrensutsatt och de nya ekonomierna kommer att ta mer plats. Samtidigt förutspådde han en lägre tillväxt. Ett resultat av det blir ett växande grupp människor som hamnar utanför arbetsmarknaden eller får nöja sig med osäkra jobb, och även svårigheter för de unga. Över huvud taget kommer världen att se allt större ojämlikhet.

Några branscher fick extra utrymme. Per Lyrvall från Stora Enso pratade om hur skogsbranschen förändras och går mot helt nya produkter som nanopapper, bioenergi och mot ett mycket mer avancerat byggande i trä. Richard Kitney, professor i bioteknik vid Imperial College i London, pratade om hur snabbt den nya syntetiska biologin växer som bransch. Han sade att den kommer att visa sig lika omvälvande som boktryckarkonsten och ångmaskinen en gång blev.

Flera talare var inne på att utvecklingen går mycket fort, och att industrin i västvärlden måste ställa om snabbare om den ska ha någon chans, men också att samhällena måste klara av att inkludera alla grupper.

Douglas Frantz, vice generalsekreterare för OECD, sade att många länder i världen arbetar på det nya industrialiseringskonceptet Industri 4.0. Kina har till exempel gett området mycket hög prioritet och satsar enorma summor på det. Men han antydde också att skräcken för att den nya tekniken ska ta jobb är överdriven. Den skapar jobb också, menade han, även om vi hittills inte har varit något vidare bra på att inkludera dem som hamnar utanför arbetsmarknaden.

Sture Henckel