Storasyskon har oftare bättre social förmåga än yngre syskon och blir oftare chefer, enligt rapporten ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval”.
Ju tidigare i syskonskaran man är född, desto fler fördelar. Rapporten talar om förstföddas bättre sociala förmåga, uthållighet, känslomässiga stabilitet och att detta relaterar till vilken karriär man sedan har.
Förstfödda män har 33 procent större chans att vara toppchef än tredjefödda män och för kvinnor är effekten 60 procent. De äldsta har i snitt fyra procent högre lön än tredjesyskon och är i större omfattning anställda.
Rapporten som gjorts av Sandra E. Black, Erik Grönqvist och Björn Öckert till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bekräftar mycket från tidigare studier, men har kunnat använda ett större dataunderlag än sina föregångare.
SCB:s befolkningsregister har kombinerats med uppgifter från den militära mönstringen för män födda 1952-1982. Dessutom har forskarna tittat på information om sysselsättning och yrke i familjer med minst två söner eller två döttrar.
Resultaten talar om att yngre syskon oftare har kreativa yrken och visar vidare att småsyskon oftare driver eget företag. Om detta beror på större innovationsförmåga och riskbenägenhet, eller snarare svårighet att få en anställning kan emellertid inte utläsas i underlaget.
rapporten
Här kan du läsa rapporten ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval” av Sandra E. Black Erik Grönqvist Björn Öckert
Något som tidigare varit okänt är att nackdelen att vara småsyskon är större ju fler storasyskon av samma kön man har. För en pojke anges den negativa effekten av att vara tredjefödd som dubbelt så stor om båda de äldre syskonen också är pojkar. De har mindre chans att vara anställda och detsamma gäller för flickor även om mönstret inte verkar lika tydligt. För kreativa yrken syns tydligt en förstärkt effekt av omvänt slag, där tredjebarnet uppvisar dubbelt så stor sannolikhet att ha ett sådant om de äldre syskonen också är pojkar snarare än flickor.
Forskarna har även tittat på familjer där ordningen i syskonskaran rubbats genom exempelvis adoption och har kunnat sluta sig till att effekterna helt beror på miljöfaktorer. Rent biologiskt har senare födda vissa fördelar, men effekterna av dessa suddas ut under uppväxten.
Föräldrar tenderar att lägga mer tid på att diskutera skola och läxor med de förstfödda medan yngre syskon läser mindre böcker och ägnar mer tid åt att se på TV. Någon större skillnad i regelrätt läxläsning som föräldrarna lägger ner på sina barn, eller förväntningar på dem kunde inte uppvisas i materialet.
Äldsta syskonet har en fördel av att i början av livet ha haft föräldrarnas fulla uppmärksamhet. De åläggs större ansvar och blir ofta förebilder för de yngre syskonen och rapporten anger att de uppvisar mer avancerade strategier för konfliktlösning än de senare födda.
Studien är den första som baseras på heltäckande befolkningsuppgifter för flera födelsekohorter och som jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Den kan därför visa trovärdiga samband mellan syskonordning och personlighet.
Att familjen är viktig för vilken personlighet man utvecklar blir i rapporten nyanserat då själva ordningen i syskonskaran, liksom könsfördelningen visar sig ha stor inverkan på såväl personliga egenskaper, som karriärval.
Peter Kjällkvist
Och många är vi tvåor som älskats för de vi är helt utan prestation. Det kallar jag vinstlott – du duger som du är utan att prestera bäst. Här är risken istället det gulliga, charmiga och behagliga träsket. Ser fram emot studien om lycka i syskonskaran. Intressant ämne.
Håller helt med Heléne!
Är en storebror med tre yngre syskon och har själv varit utmattad och sjukskriven för några år sedan.
Man är helt klart dålig på att tänka på sig själv, även om man nog lite felaktigt tror att man gör det ibland…men inte tillräckligt, helt klart!
Annars stämmer ju det om chefer och lönenivå även i min familj i jämförelse med mina syskon…
Visst är storasyskon ofta kompetenta. Som äldsta syskon betraktas man som stor när nästa syskon kommer. Då är man kanske 2-3 år. Från den åldern utsätts man sedan ständigt för utmaningar som man inte är redo eller mogen för. Men som man få försöka klara själv medan föräldrarna är upptagna med nästa syskon. Yngre syskon kan titta på de äldre och lära sig, men den som är äldst får klura ut det mesta själv med hjälp av andra utanför familjen. Man tvingas lära sig social kompetens för att få sina barnsliga behov uppfyllda. Självklart leder denna hårda träning ofta till (yttre) fördelar i yrkeslivet. Storasyskon tittar på andra utanför familjen och får på egen hand lära sig strategier för att klara sig i livet. Finns det någon studie av placering i syskonskaran hos dem som drabbats av utbrändhet? De flesta jag stött på är ansvarskännande storasystrar som aldrig lärt sig att tänka på sig själva. Som ständigt tar ansvar för andra. Alla medaljer har en baksida och yttre framgång är inte allt. Även storasyskon behöver hjälp och stöd, fast de är ovana att be om hjälp pga att de ofta inte fick det under uppväxten.