Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningPISA-besked ingen garanti för skolan

PISA-besked ingen garanti för skolan

Schoolboy working in high school class
Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Det förbättrade resultatet för de svenska eleverna i PISA-rapporten innebär knappast att allt är rosenrött för den svenska skolan. Men väl ett tillfälle för ansvariga i skolan att andas ut innan de koncentrerar sig på de kvarvarande problemen.

Äntligen gick det lite bättre för de svenska eleverna i PISA-undersökningen! När Gustav Fridolin höll presskonferens i går på Rålambshovsskolan i Stockholm valde han ord som ”styrkebesked” och ”arbetsseger”. Han räknade upp kommande reformer, som han lovade inte ska störa lärarnas arbetsvardag: fler anställda, ökade satsningar på elevhälsa och upprustning av skollokaler, allt med särskilt fokus på behövande skolor.

pisa-undersökningen

Över en halv miljon elever världen runt deltog i testet. Här finns rapporten om de svenska PISA-resultaten

Resultatet från PISA-undersökningen stämmer överens med andra nyheter. Gustav Fridolin pekade på två andra positiva nyheter: den så kallade TIMMS-mätningen som också visade bättre svenska resultat, och att mätningar visar att färre svenska elever lämnar nian utan grundläggande kunskaper.

Efter ständiga försämringar av de svenska elevernas resultat i PISA-mätningarna sedan sekelskiftet kom i går ett efterlängtat resultat. De svenska niondeklassarnas resultat från testet 2015 var klart bättre än det som gjordes 2012. Samtidigt hade OECD-ländernas genomsnitt försämrats något sedan sist, vilket gjorde att de svenska resultaten nu ligger på eller något över OECD-genomsnittet.

Även om resultatet var en klar framgång för Sverige, betonade Gustav Fridolin de stora problem som den svenska skolan har kvar att brottas med: att ungefär var femte elev inte har med sig grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturkunskap när de går ut nian, och att segragationen i den svenska skolan ökar i stället för att minska.

Debatten efteråt med en inbjuden panel av skolansvariga föregicks av ett inspelat anförande av PISA-chefen Andreas Schleicher. Han sade han bland annat att det var glädjande att Sverige hade fler topprestationer och att fler elever förstod att kunskaper i naturämnena kan leda till jobb. Men han tog också upp den ökade ojämlikheten i skolan.

I debatten som följde var alla i panelen ganska överens om att inte ropa hej för tidigt över förbättringen i PISA-resultatet. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, sade att den svenska skolan inte kan ge tillräcklig hjälp till just de elever som behöver det mest. Björn Åstrand, regeringens utredare för nationell samling för läraryrket, konstaterade att man velat ha en kompensatorisk skola i decennier.

– Varför klarar vi inte av att lösa den frågan? Det är det stora problemet, sade han.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, sade att skolor i utsatta områden har svårt att få bra lärare. Lärarna tjänar dåligt, och där får de dessutom en tung arbetsmiljö. Hon efterlyste mer personal i form av kuratorer, skolsköterskor, IT-tekniker och vaktmästare så att lärarna kan koncentrera sig på sin uppgift: att lära ut.

Förbundet om skolan

I ett remissyttrande till angående regeringens promemoria En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor välkomnar Sveriges Ingenjörer teknikämnet tilldelas 200 timmar i en egen timplan och att timplanen för matematik utökas med 105 timmar till totalt 1 230 timmar.

Debatten handlade också om att ansvaret för skolan är otydligt, vilket har lett till en debatt om huruvida staten helt ska återta huvudmannaskapet för skolan. Så långt vill dock Gustav Fridolin inte gå, bara att den statliga styrningen ska öka.

Johanna Jaara Åstrand efterlyste bättre möjligheter till kompetensutveckling för lärare, och sade att hon inte kunde tänka sig något område som är mer strategiskt viktigt än skolan, varpå utbildningsminister Gustav Fridolin svarade att den svenska skolan på kort tid genomgått så många reformer, och att debatten har varit ideologiserad på ett sätt som den inte är utomlands. Där kommer man överens om skolan i breda samförstånd. Han lade därför mycket hopp på skolkommissionen som i januari nästa år presenterar förslag för att nå bättre resultat i den svenska skolan.

– Jag tror att det man lägger fram från skolkommissionen blir svårt för politiker, oavsett färg, att gå emot.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...