Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknad"Med basinkomst får alla något"

”Med basinkomst får alla något”

Medborgarlön, eller basinkomst, är en idé som dyker upp allt oftare i samband med spådomarna om att robotarna tar över jobben. En av idéns första och främsta förespråkare, Philippe Van Parijs, var i Stockholm i går och höll föredrag.

Medborgarlön, eller basinkomst som det också kallas, kommer allt oftare upp som en debattfråga. Den kommer i kölvattnet av att många jobb väntas gå förlorade på grund av digitaliseringen och robotiseringen.

Philippe Van Parijs, professor i ekonomi vid Université catholique de Louvain i Belgien, var en av de första som lyfte fram idén om basinkomst, det vill säga en inkomst som automatiskt utgår till alla medborgare.

Philippe Van Parijs. Foto: Redaktionen.

I går, torsdag, var han inbjuden av Institutet för Framtidsstudier att prata om sin bok A Radical Proposal for a Free Society and a Sane Economy, en bok som han har skrivit tillsammans med Yannick Vanderborgh. I boken argumenterar de för införande av basinkomst.

– Jag fick idén 1982, sade han. Den kom ur två frågor: hur ska vi åtgärda arbetslösheten på ett seriöst sätt utan att förlita oss på tillväxt – på den tiden tog man annars tillväxten för självklar – och hur ska vi skapa en spännande framtid som inte är en form av socialism, utan snarare frigörelse?

Tanken med basinkomst är den ska vara helt förbehållslös i alla avseenden. Även rika personer skulle få den.

– När man får en briljant idé ska man prata om den, och då kan två saker hända, sade han. Det ena är att man möter kritik och då ser tankefelen. Jag har lyssnat noggrant på kritiken mot basinkomst men jag har inte hittat något genomgripande fel på den, även om jag har hunnit ändrat lite i detaljerna. Det andra som kan hända är att man upptäcker att man inte är först med idén.

Philippe hittade andra med liknande tankar och tillsammans grundade de 1986 ett nätverk som i dag heter Basic Income Earth Network.

En vanlig invändning mot idén är att man inte ska ge pengar till dem som är kan arbeta men som inte vill. Här försvarar han sig enligt tre olika linjer. För det första, menar han, är det dubbelmoral att säga så.

– Vi blir arga över att fattiga människor inte jobbar, men inte över alla rika människor som inte jobbar. Att fattiga människor har en fritid har alltid setts som ett stort problem, sade han.

– För det andra förändras moralreglerna i takt med samhället. Det fanns en tid när vi människor var tvungna att jobba full tid. Nu klarar vi oss med mindre arbete. Är det inte dags då att moralen kring arbete förändras, frågade han retoriskt.

– För det tredje, sade han och ställde ytterligare en retorisk fråga: hur många skulle verkligen välja att göra ingenting? Inte många, svarade han själv.

– Varje form av rättvisa måste också ge utrymme för människor som inte kan arbeta, och i dag är det många som är oförmögna att arbeta på grund av psykiska orsaker. Men gränsen mellan vem som är utbränd och vem som inte vill jobba kan verka flytande, och en liten basinkomst skulle låta alla människor få någonting.

Dessutom, konstaterade Philippe Van Parijs, finns det flera nyttiga aktiviteter i samhället som är obetalda, exempelvis arbete i hemmet och aktivitet i samhället och dess organisationer. I andra änden finns det andra verksamheter som är mindre nyttiga, något som han exemplifierade med tillverkning av uppenbart onyttiga varor.

Philippe Van Parijs förde också in ett annat synsätt på västländernas löner i sitt resonemang. En anställd i ett västland får, menade han, en lön som är betydligt högre än den arbetsinsats han eller hon sätter in. De anställda i väst jobbar bara för, säg, något tiotals procent av sin lön. Jämför med någon som gör samma jobb i Calcutta. Är det någon skillnad generellt i hur hårt man jobbar här eller där? Nej, blev hans eget svar. Skillnaden är att västerlänningen kan utnyttja ett redan befintligt välstånd som funnits på plats sedan länge.

– Det är i praktiken en fri gåva från tidigare generationer som vår generation kan kvittera ut. I det perspektivet är det rimligt att fördela detta arv från förr med en basinkomst.

Frågan hur stor en basinkomst ska vara, har förstås inget exakt svar. Philippe Van Parijs nämner olika siffror, från 800 till 1 500 euro i månaden. Men han poängterar också att den skulle få positiva effekter även om det inte skulle vara en full lön som man kan leva på.

Men kritik mot idéerna är det knappast någon brist på. Förutom att man låter arbetsskygga komma undan, finns det också andra problem kring idén med basinkomst. Om alla får den här pengen, måste det finansieras med exempelvis högre moms, vilket genast skulle gröpa ur beloppet man får, eftersom allting skulle bli dyrare. Eller så får man höja någon annan skatt, exempelvis arvsskatten. En annan fråga är hur man gör med migranterna. Ska de också få basinkomst?

– Den frågan är en utmaning, svarade han, men det är inget problem som är specifikt för basinkomsten. Den problematiken delas med alla andra system som redan finns i dag, som till exempel socialbidrag.

Han var övertygad om att idén med basinkomst har framtiden för sig.

– Basinkomst är ett sätt att skapa ett säkrare samhälle, och det är inte inkompatibelt med arbetsmoral, sade han. I dag är frågan mer diskuterad än någonsin. En dag, det är jag övertygad om, kommer människor i Sverige och i andra länder tänka på oss och fråga sig: ”Hur kunde de leva så länge utan att ha det där golvet i form av en basinkomst?”

Efter föredraget, när publiken gick ut från lokalen, stod ett par volontärer för det lilla politiska partiet Basinkomstpartiet och delade ut broschyrer.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

0
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.