Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivÖkat behov av olika sätt att lära

Ökat behov av olika sätt att lära

En mer flexibel utbildning med kortare moduler kan göra det möjligt för fler yrkesverksamma att möta de ökande kraven på livslångt lärande, men arbetsgivare måste också vara beredda att avstå tid för att anställda ska ha möjlighet att gå en utbildning, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Det går inte att förutsätta att yrkesverksamma har tid att läsa kvällar och helger för att kompetensutveckla sig, inte någon längre tid, menar Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor, som talade på ett seminarium om livslångt lärande anordnat av föreningen SNS i Stockholm på måndagen. Lärosätena måste fundera på hur de kan organisera en mer flexibel utbildning med kortare moduler, kanske på 1 högskolepoäng snarare än 7,5, och arbetsgivare måste vara villiga att avstå tid för att yrkesverksamma ska ha tid att läsa.

– När man är yrkesverksam har sättet som vi hittills har organiserat utbildning på passat mindre bra, för i huvudsak organiserar vi utbildningarna utifrån heltidsstudenten, sade Sigbritt Karlsson.

Enligt Riksrevisionens rapport om livslångt lärande som kom förra året har efterfrågan av fortbildning ökat markant bland yrkesverksamma sedan början på 1990-talet, sett till antalet yrkesverksamma studenter, som har ökat med nästan 200 procent sedan läsåret 1993/94, från 17 000 till cirka 50 000 läsåret 2013/14. Men dagens utbildningsutbud motsvarar inte den efterfrågan som finns, enligt rapporten. Yrkesverksamma söker ofta en flexibel och tillgänglig, gärna företagsspecifik utbildning.

rosätena har svårt att snabbt anpassa sig till nya villkor, enligt Sigbritt Karlsson, men hon förklarar att det delvis beror på att lärosätena måste kvalitetsgranska och kvalitetssäkra sina utbildningar, och det tar tid. Dagens resurstilldelningssystem begränsar också vilka möjligheter som finns, ett system som ska ha bidragit till en avveckling av fristående kurser. En statlig utredning om styrning och resurser är dock på gång.

Ansvaret för fort- och vidareutbildning ligger inte bara på lärosätena, betonade Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings och forskningsminister Helene Hallmark Knutsson, utan ansvaret delas av utbildningssamordnare, arbetsgivare och individer och dialog är nyckeln för att föra arbetet framåt.

Sigbritt Karlsson efterfrågade också en större tydlighet från näringslivet om vilken kompetens de behöver och vill ha. För att skapa en bra uppdragsutbildning behöver man veta vad den ska leda till.

–  Där finns en svårighet, att man kanske inte riktigt vet eller inte är så tydlig. Då säger man hellre, som Ericsson, att vi säger upp så här många för att de har fel kompetens och så tar vi in nya som har rätt kompetens. Nu är inte jag företagsledare, men jag tycker att det låter lite konstigt, sade hon.

En önskan om fler och flexiblare sätt att lära finns inte bara bland yrkesverksamma. Enligt Sigbritt Karlsson finns det redan i dag studenter på lärosätet som skippar mattelektionerna och i stället följer till exempel MIT:s undervisning på nätet, för att sedan bara skriva tentan på skolan. Man behöver alltså fundera kring undervisningens former i stort.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

0
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.