Högskolor och universitet behöver en modell anpassad till 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, med anledning av den nya utredning av lärosätenas styrning och resurstilldelning som regeringen har tillsatt. I direktivet lyfts bland annat möjligheten till livslångt lärande fram.
läs mer
Utredaren ska bland annat föreslå:
*hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska fördelas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompetensförsörjningen och andra samhällsbehov
*hur en ändamålsenlig styrning bör utformas i de fall regeringen behöver påverka dimensioneringen för att minska tydliga obalanser i utbildningsutbudet, och
*hur styrningen bör utvecklas för att säkerställa att olika gruppers utbildningsbehov kan tillgodoses, särskilt när det gäller möjligheten till ett livslångt lärande.
Källa: Regeringen
Klicka på bilden för att läsa guiden i Ingenjören 2/2017, som handlar om livslångt lärande.
Dagens modell för styrning och resurstilldelning till högskolan har nästan 25 år på nacken.
I det direktiv som regeringen beslutade om den 27 april står det att syftet med översynen av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning är att ”utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar som vi står inför, både i Sverige och globalt.”
– Universitet och högskolor behöver spela en mer aktiv roll för att bidra med lösningar på olika samhällsutmaningar. Det behövs en ny styrning och resurstilldelning för 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.
I direktivet nämns bland annat vikten av att det finns framstående forskningsmiljöer i hela landet och att både äldre och nyare lärosäten måste ha förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund. Även behovet av ett flexibelt utbildningsutbud och flexibla utbildningsformer lyfts fram. Exempelvis utbildning på distans kan göra möjligheten till livslångt lärande verklig.
En annan fråga som tas upp i direktivet är vikten av samverkan, mellan lärosäten men också mellan lärosäten och näringsliv och offentlig verksamhet.
Att regeringen ser vikten av livslångt lärande är bra, tycker Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, men det får inte gå ut över högskolans kärnuppdrag, det vill säga utbildning och forskning av hög kvalitet.
– Kvalitet måste vara ledstjärnan för all verksamhet på våra lärosäten. Oavsett om det handlar om grundutbildning, vidareutbildning eller spetsforskning, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.
Även tjänstemännens centralorganisations, TCO:s, ordförande Eva Nordmark, välkomnar att det livslånga lärandet och möjligheten för fler yrkesverksamma att vidareutbilda sig på högskolenivå lyfts fram.
Senast den 3 december 2018 ska utredningen redovisas. Pam Fredman, professor i neurokemi och nuvarande rektor för Göteborgs universitet, har utsetts till särskild utredare.
Ania Obminska
