Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivHögskolans styrning och resurser utreds

Högskolans styrning och resurser utreds

Högskolor och universitet behöver en modell anpassad till 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, med anledning av den nya utredning av lärosätenas styrning och resurstilldelning som regeringen har tillsatt. I direktivet lyfts bland annat möjligheten till livslångt lärande fram.

läs mer

Utredaren ska bland annat föreslå:

*hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska fördelas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompetensförsörjningen och andra samhällsbehov

*hur en ändamålsenlig styrning bör utformas i de fall regeringen behöver påverka dimensioneringen för att minska tydliga obalanser i utbildningsutbudet, och

*hur styrningen bör utvecklas för att säkerställa att olika gruppers utbildningsbehov kan tillgodoses, särskilt när det gäller möjligheten till ett livslångt lärande.

Källa: Regeringen

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Klicka på bilden för att läsa guiden i Ingenjören 2/2017, som handlar om livslångt lärande.

Dagens modell för styrning och resurstilldelning till högskolan har nästan 25 år på nacken.

I det direktiv som regeringen beslutade om den 27 april står det att syftet med översynen av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning är att ”utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar som vi står inför, både i Sverige och globalt.”

– Universitet och högskolor behöver spela en mer aktiv roll för att bidra med lösningar på olika samhällsutmaningar. Det behövs en ny styrning och resurstilldelning för 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

I direktivet nämns bland annat vikten av att det finns framstående forskningsmiljöer i hela landet och att både äldre och nyare lärosäten måste ha förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund. Även behovet av ett flexibelt utbildningsutbud och flexibla utbildningsformer lyfts fram. Exempelvis utbildning på distans kan göra möjligheten till livslångt lärande verklig.

En annan fråga som tas upp i direktivet är vikten av samverkan, mellan lärosäten men också mellan lärosäten och näringsliv och offentlig verksamhet.

Att regeringen ser vikten av livslångt lärande är bra, tycker Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, men det får inte gå ut över högskolans kärnuppdrag, det vill säga utbildning och forskning av hög kvalitet.

– Kvalitet måste vara ledstjärnan för all verksamhet på våra lärosäten. Oavsett om det handlar om grundutbildning, vidareutbildning eller spetsforskning, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Även tjänstemännens centralorganisations, TCO:s, ordförande Eva Nordmark, välkomnar att det livslånga lärandet och möjligheten för fler yrkesverksamma att vidareutbilda sig på högskolenivå lyfts fram.

Senast den 3 december 2018 ska utredningen redovisas. Pam Fredman, professor i neurokemi och nuvarande rektor för Göteborgs universitet, har utsetts till särskild utredare.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.