Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningRegeringen svarar på kritik om lagändring

Regeringen svarar på kritik om lagändring

Regeringen har presenterat ett förslag till ändring i högskolelagen för att fler studenter ska klara högskoleutbildningarna. Men nya uppdraget att främja breddat deltagande möter kritik. Ingenjören har ställt några frågor till Karin Röding, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

Statssekreterare; Karin Röding
Statssekreterare; Karin Röding

Det har framkommit kritik mot att lagen blir otydlig över vad studenter har rätt att kräva. Är inte kritiken befogad?
– Det här är ingen rättighetslagstiftning utan en främjandelagstiftning som inte talar om på vilket sätt breddad rekrytering och nu breddat deltagande ska uppnås. Det är en diskussion man måste föra mellan lärosätets representanter och studentrepresentanter. Den lagstiftning som har funnits sedan 2002 om breddad rekrytering har fungerat på det viset och det är även avsikten med lagstiftningen om breddat deltagande. Åtgärderna kan se väldigt olika ut vid olika lärosäten och mellan olika ämnesdiscipliner och program.

Men det finns kritik mot att lagstiftningen om breddad rekrytering inte har gett någon effekt.
– Det är en väldigt komplex fråga som vi fortfarande behöver vi arbeta med.

I den rapport från UHR (Universitets- och högskolerådet) som utgjort förarbetet till lagförslaget har lärosätena påpekat en rad hinder för att nå breddat deltagande, hinder som man inte löser med denna lagstiftning. Varför har regeringen inte siktat in sig på att lösa dem?
– Nu har lärosätena och andra instanser möjligheten att komma in med sina synpunkter genom den stora remissrunda som pågår. Det är för tidigt att avgöra om det krävs ytterligare åtgärder.

Flera lärosäten är oroliga för att konsekvenserna blir sänkta krav för att klara utbildningarna och därmed lägre kvalitet. Är inte oron befogad?
– Universitet och högskolor har ett ansvar att hålla hög kvalitet i sin verksamhet vilket inkluderar utbildningen. Man ska komma ihåg att det handlar om studenter som uppfyller de krav på förkunskaper som finns, det vill säga att de är behöriga. Det finns inget i förslaget som handlar om sänkt kvalitet, dessutom har vi ett nationellt kvalitetssärkringssystem. Det utgår bland annat från högskolelagen och från principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa. Att arbeta för breddat deltagande är också en kvalitetsfråga för lärosätena, dock ett annat mått på kvalitet

Men lärosätena tillförs inga pengar. Hur ska de som inte har kommit så långt klara uppgiften?
– Lärosätena måste använda de anslag man har i dag och göra de prioriteringar som krävs. Det ser lite olika ut på olika lärosäten men utifrån de intervjuer som UHR har gjort kan vi se att flera lärosäten redan jobbar på det här sättet.

Varför kommer regeringens förslag till lagändring nu strax efter tillträdesutredningen och innan styr- och resurstillelningsutredningen som ska komma nästa år?
– Innan vi kan lägga förslag till riksdagen om en lagändring behövs ett beredningsunderlag och som en del av det är remissvaren viktiga. Finns det invändningar och synpunkter räknar vi med att de kommer fram i remissvaren. En lagändring är en process som tar lång tid och därför presenterade vi föreslaget nu.

Dubblerar inte förslaget till viss del redan gällande diskrimineringslagstiftning som ställer krav på att undervisningens former och examination ska ta hänsyn till kön, ålder och andra parametrar?
– Nej så är det inte. Lärosätenas krav på att arbeta mot diskriminering tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. Det här förslaget till ändring i högskolelagen handlar om något helt annat, där lärosäten ska främja brett deltagande. Det är en anpassning till den diskussion som sker nationellt och internationellt.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.