Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningVad gäller för svenska studenter när utbildningen inte håller måttet?

Vad gäller för svenska studenter när utbildningen inte håller måttet?

I april föll domen i HD som tvingade Mälardalens högskola att återbetala studieavgifter till en amerikansk student för att kvaliteten på utbildningen var så låg. Men kan svenska studenter också få ersättning för sina utgifter om kvaliteten på utbildningen är dålig? Experterna är inte överens.  

Det var 2011 som den amerikanska studenten Connie Dickinson började läsa en kandidatutbildning i Analytical Finance vid Mälardalens högskola. Utbildningen höll låg kvalitet och när UKÄ granskade den 2013 blev det anmärkningar på fyra punkter av fem. Då valde Connie Dickinson att kräva tillbaka studieavgifterna på sammanlagt 170 000 kronor.

Efter fem år föll den slutliga domen i Högsta domstolen i april i år. Mälardalens högskola tvingas återbetala 114 000 kronor, det vill säga två tredjedelar av studieavgifterna.

Domen är vägledande för fler utländska studenter som väljer att kräva sina studieavgifter tillbaka. Men om svenska studenter, som inte betalar studieavgifter, har samma möjligheter är oklart. Att de inte behöver lägga tusentals kronor på studieavgifter betyder inte att det är gratis att studera.

Carl Falck är jurist och har högskolans arbetsrätt som sitt specialområde. Han har jobbat i flera olika fackförbund, exempelvis Lärarförbundet och nu senast flera år inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Carl Falck. Foto: Redaktionen

– Mycket talar för att även svenska studenter bör kunna få tillbaka de kostnader som är förknippade med studier. Det kan exempelvis handla om studielån och litteratur.

Carl Falck menar att det viktiga avgörandet är att domstolarna har slagit fast att akademiska utbildningar, trots att universitet och högskolor är statliga myndigheter, inte enbart kan betraktas som myndighetsutövning. Domstolarna menar att det i fallet med Connie Dickinson fanns ett ”kontraktuellt förhållande”.

– Det betyder att det fanns ett avtal mellan lärosätet och studenten. Lärosätet erbjuder en produkt, i det här fallet en utbildning och när produkten inte håller den kvalitet som utlovats blir de återbetalningsskyldiga. Det är särskilt intressant att alla tre instanser, Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolen, kom fram till samma slutsats.

Han säger att det är svårt att se att samma regler inte skulle gälla för svenska studenter.

– Det avtal som fanns mellan lärosätet och Connie Dickinson måste rimligtvis gälla för alla studenter, även om några betalar och andra inte. Någon annan slutsats kan man knappast komma fram till.

Hans bedömning är att eftersom det handlar om ett avtalsförhållande har alla studenter rätt att att få ekonomisk kompensation men problemet för svenska/EU-studenter är svårigheten att kunna ange kostnaden.

– Har man betalat en summa är det enkelt att se vad man har förlorat men hur gör man för svenska studenter? Hur beräknar man avdraget?

Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har inte samma uppfattning. Han pekar på det faktum att ordet skadestånd inte förekommer i någon av domarna. Domstolarna anger att återbetalningen är ett prisavdrag.

Lars Bejstam

– Min tolkning är att studenter som inte betalar avgifter inte kan få någon ekonomisk kompensation. Connie Dickinson har fått ett prisavdrag eftersom produkten, det vill säga utbildningen, inte höll den kvalitet som man kunde förvänta sig.

Skadestånd kan man, enligt Lars Bejstam, få om myndigheter brister i sin myndighetsutövning. Men domstolarna har slagit fast att undervisning på högskola inte är myndighetsutövning.

UKÄ som granskade kandidatutbildningen i Analytical Finance vid Mälardalens högskola gav utbildningen omdömet bristande kvalitet vilket innebar ett ifrågasättande av examinationsrätten. Högskolan som fick ett år på sig att åtgärda bristerna lyckades väl och fick behålla examinationsrätten.

Carl Falcks bedömning är att svenska studenter, som går utbildningar som riskerar att förlora examinationsrätten, borde ha goda möjligheter att få tillbaka kostnader förknippade med studierna.

Lars Bejstam är inte alls lika övertygad.

– Problemet för svenska studenter är att de varken kan åberopa skadestånd eller prisavdrag. Jag skulle våga påstå att i det här avseendet är de rättslösa, säger han.

Under den kommande sexårsperioden fokuserar UKÄ bland annat på att granska hur väl högskolornas eget kvalitetssäkringsarbete fungerar. Alla lärosäten kommer att ingå och granskningen av Mälardalens högskola pågår nu.

Viveka Persson, UKÄ. Foto: Melker Dahlstrand.

Högskolan ska visa bedömarna att man har bra rutiner för att säkerställa kvaliteten på utbildningarna och UKÄ kommer att göra stickprov för att kontrollera att det som beskrivs i teorin också fungerar i praktiken.

– Mälardalens högskola har haft en hög andel utbildningar med bristande kvalitet, vilket bör ha gett avtryck i lärosätets interna arbete med kvalitetssäkring, säger Viveka Persson, enhetschef på UKÄ.

Hon menar att studenter har flera möjligheter att påverka utbildningens kvalitet, även om det inte går att få ekonomisk kompensation.

1. Studenterna kan framföra kritik mot kvaliteten i kursutvärderingarna

2. De kan ta upp frågan med programansvarig eller studierektor. Känns det svårt kan studentkåren eller en studentombudsman hjälpa till.

3. Enskilda studenter kan också anmäla utbildningar till UKÄ.

– Det är sällan enskilda anmälningar till UKÄ leder till granskning av utbildningen men det sätter ofta press på lärosätet att åtgärda bristerna, säger Viveka Persson.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så höjer du en låg ingångslön

0
Fick du inte den ingångslön som du hade hoppats på? Nytt år och äntligen dags för ditt första lönesamtal. Sveriges Ingenjörer ger tips på hur du förbereder dig för att kunna lyfta en låg ingångslön.
Andreas Anderljung och Anna Othén Martinell

Vart tog dina kursare vägen? Här är svaret

0
Vad jobbar ingenjörer med efter studierna? Finns de inom typiska ingenjörsyrken eller jobbar de med något helt annat? Vi bad SCB ta fram vad ingenjörer som gick ut 2009/2010 jobbade med tio år senare. Här är svaret.

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

1
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

5
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

1
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.