Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadIndustrifacken kräver löneökningar på 3 procent

Industrifacken kräver löneökningar på 3 procent

Löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension och flera konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och jämställdhet. Det är kraven från Facken inom industrin inför avtalsrörelsen.

Nästa år kommer nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. Nu har fem industrifack presenterat sina gemensamma krav som påverkar omkring 400 000 anställda.

Facken inom industrin kräver löneökningar på 3 procent och utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Den är högre löneökningar än i det treåriga avtal som löper ut i vår. Det innehöll ökningar på totalt 6,5 procent – löneökningar på 2 procent per år och avsättningar till flexpension på totalt 0,5 procent.

Trots flera tecken på att en lågkonjunktur närmar sig kräver Facken inom industrin nu större löneökningar.

– Vi anser att ökningarna väl motsvarar en ansvarsfull löneökning, det krävs för att vi ska nå reallöneökningar. Vi har de senaste åren medverkat till att stärka industrins konkurrenskraft, så det borde vi klara, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Förbunden formulerar egna krav

I den gemensamma plattform som Facken inom industrin har enats om finns utöver kravet på 3 procent också en lägsta löneökning på 530 kronor. Ett golv för individuella löneökningar är ett villkor som finns i avtalen för flera förbund, bland annat Unionen. Sveriges Ingenjörer har tidigare avtalsrörelser valt att inte ställa ett sådant krav. Om det kommer att ske den här gången återstår att se. Nästa steg för de enskilda fackförbunden är att formulera egna krav inför förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna.

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer

– Kravet på en lägsta löneökning är fråga för våra avtalsdelegationer att ta ställning till, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Facken inom industrins krav på ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension är inte heller fastställt i form av en procentsats.

– Också detta är en fråga för avtalsdelegationerna att formulera.

Innebär Facken inom industrins krav att utrymmet för flexpension ska tillkomma utöver löneökningar på 3 procent?

– Det är givetvis vår förhoppning, men det är en fråga som ska lösas vid förhandlingsborden, säger Ulrika Lindstrand.

Pension, jämställdhet och arbetsmiljö

I Facken inom industrins gemensamma plattform finns utöver kravet på högre löner också krav på:

  1. Ytterligare avsättning till deltidspension/flexpension.
    2013 blev parterna överens om ett system för deltidspension/flexpension och facken vill fortsätta att höja avsättningen till detta.
  2. Åtgärder för färre arbetsskador och bättre rehabilitering
    Introduktion om arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicy ska ske vid all nyanställning, inhyrning av personal, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Mål och rutiner för arbetsanpassning- och rehabilitering ska kontinuerligt följas upp.
  3. Åtgärder för bättre jämställdhet
    Krav på att arbetsgivarna upprättar en handlingsplan som kartlägger vilka åtgärder som behöver genomföras för att anställda som varit föräldralediga inte missgynnas i sin yrkes-, lön-, och karriärutveckling.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år.

”Facken inom industrin” består av LO-förbunden IF Metall, GS och Livs, TCO-förbundet Unionen och Sacoförbundet Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.