Industrifacken kräver löneökningar på 3 procent

Fackförbunden har enats med Teknikföretagen om att skjuta fram avtalsrörelsen till oktober. Från vänster: Per-Olof Sjöö, Pappers, Eva Gouvelin, Livs, Marie Nilsson, IF Metall, Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen, vid en tidigare pressträff. Foto: Caroline Le Ridou.

Löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension och flera konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och jämställdhet. Det är kraven från Facken inom industrin inför avtalsrörelsen.

Nästa år kommer nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. Nu har fem industrifack presenterat sina gemensamma krav som påverkar omkring 400 000 anställda.

Facken inom industrin kräver löneökningar på 3 procent och utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Den är högre löneökningar än i det treåriga avtal som löper ut i vår. Det innehöll ökningar på totalt 6,5 procent – löneökningar på 2 procent per år och avsättningar till flexpension på totalt 0,5 procent.

Trots flera tecken på att en lågkonjunktur närmar sig kräver Facken inom industrin nu större löneökningar.

– Vi anser att ökningarna väl motsvarar en ansvarsfull löneökning, det krävs för att vi ska nå reallöneökningar. Vi har de senaste åren medverkat till att stärka industrins konkurrenskraft, så det borde vi klara, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Förbunden formulerar egna krav

I den gemensamma plattform som Facken inom industrin har enats om finns utöver kravet på 3 procent också en lägsta löneökning på 530 kronor. Ett golv för individuella löneökningar är ett villkor som finns i avtalen för flera förbund, bland annat Unionen. Sveriges Ingenjörer har tidigare avtalsrörelser valt att inte ställa ett sådant krav. Om det kommer att ske den här gången återstår att se. Nästa steg för de enskilda fackförbunden är att formulera egna krav inför förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna.

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer

– Kravet på en lägsta löneökning är fråga för våra avtalsdelegationer att ta ställning till, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Facken inom industrins krav på ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension är inte heller fastställt i form av en procentsats.

– Också detta är en fråga för avtalsdelegationerna att formulera.

Innebär Facken inom industrins krav att utrymmet för flexpension ska tillkomma utöver löneökningar på 3 procent?

– Det är givetvis vår förhoppning, men det är en fråga som ska lösas vid förhandlingsborden, säger Ulrika Lindstrand.

Pension, jämställdhet och arbetsmiljö

I Facken inom industrins gemensamma plattform finns utöver kravet på högre löner också krav på:

  1. Ytterligare avsättning till deltidspension/flexpension.
    2013 blev parterna överens om ett system för deltidspension/flexpension och facken vill fortsätta att höja avsättningen till detta.
  2. Åtgärder för färre arbetsskador och bättre rehabilitering
    Introduktion om arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicy ska ske vid all nyanställning, inhyrning av personal, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Mål och rutiner för arbetsanpassning- och rehabilitering ska kontinuerligt följas upp.
  3. Åtgärder för bättre jämställdhet
    Krav på att arbetsgivarna upprättar en handlingsplan som kartlägger vilka åtgärder som behöver genomföras för att anställda som varit föräldralediga inte missgynnas i sin yrkes-, lön-, och karriärutveckling.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år.

”Facken inom industrin” består av LO-förbunden IF Metall, GS och Livs, TCO-förbundet Unionen och Sacoförbundet Sveriges Ingenjörer.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så mycket tjänar 41 facktoppar

Så mycket tjänar 41 facktoppar

158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort.
Fler artiklar