Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Erik Jerden och Anna Frey har gjort radioserien AI och jobben som sänds i sommar med start 2 juli. Foto: Micke Grönberg.

AI kan lösa många samhällsproblem men var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart? Och hur påverkar AI jobben, vilka jobb kan försvinna eller förändras? Missa inte sommarens radioserie AI och jobben som tar upp många av de viktiga frågorna.

I en radioserie på sex delar som startar 2 juli undersöker reportrarna Anna Frey och Erik Jerdén hur AI påverkar arbetsmarknaden.

– Det är tydligt att det finns många olika uppfattningar om hur många jobb som kan försvinna. En del säger hälften, andra betydligt färre. Men det är uppenbart att många jobb kommer att kräva andra kvalifikationer än i dag, säger Erik Jerdén.

Varje avsnitt i serien har ett tema och i det första har reportrarna träffat människor som påverkas av AI på jobbet redan idag. Umud är operatör på en förarlös buss i Barkarby utanför Stockholm och Henrik kodar data för Amazon. Programmet tar också upp vad som är definitionen av AI och hur maskininlärning fungerar.

Grönsaksodling och socialtjänst

I radioserien AI och jobben träffar reportrarna Robin Lee på företaget Grönska som odlar kryddor och grönsaker i ett industriområde i Huddinge. Han använder AI för att reglera temperatur, ljus och bevattning för att maximera skörden.

Det andra avsnittet skildrar några av de stora satsningar på AI som sker i Sverige i dag. Ett exempel är de AI-center som finns på flera platser i landet. Reportrarna besöker centret på Lindholmen i Göteborg och tar reda på vad som pågår där. De träffar också Robin Lee som driver en krydd- och grönsaksodling i ett industriområde söder om Stockholm. Han använder AI för att optimera förhållandena och maximera skörden.

Det tredje avsnittet är en historisk tillbakablick över de stora teknikskiften som skett tidigare. Reportrarna intervjuar företrädare för Arbetets museum och Tekniska museet och Francis Lee som forskar i teknik och social förändring på Chalmers.

Det fjärde avsnittet tar upp de etiska aspekterna av AI. Reportrarna träffar socialtjänsten i Norrtälje kommun som planerar att bli först i Sverige med ett AI-baserat system som hanterar orosanmälningar mot barn. Genom att mata in all tidigare erfarenhet av sådana ärenden ska systemet kunna ge rekommendationer till socialarbetarna om inkomna anmälningar behöver utredas, något som i dag kräver ett mänskligt omdöme. Avsnittet tar också upp hur metoder för att begränsa smittspridningen av corona kan vara ett etiskt dilemma.

Vinnare och förlorare

I det femte avsnittet försöker reportrarna få svar på hur många jobb som kan ersättas av AI och vilka yrken som är vinnare och förlorare. Anställda i en kundtjänst kan ersättas av en chat bot medan ingenjörer snarare kan dra nytta av AI-verktyg för att slippa mer rutinartade uppgifter och får mer tid för kvalificerad problemlösning. Här diskuteras också frågan vem som egentligen styr utvecklingen av AI och varför företag som Google och Facebook är vinnarna och många av oss användare är förlorarna.

Det sista avsnittet spanar in i framtiden och målar upp några scenarier, både utopiska och dystopiska. Vad händer med samhället om AI tar över många jobb? Hur finansierar vi samhällstjänster om skatteintäkterna sjunker när färre arbetar? Och vilka gränser har AI om vi tittar längre fram? Reportrarna besöker en teater i Göteborg som spelar en pjäs med ett manus som inte skrivits av en människa utan av ett AI-baserat datasystem.

Ett viktigt vägval

Reportrarna har förstås träffat flera ingenjörer under arbetet med programmet men det är faktiskt ingen som medverkar i något av avsnitten.

– Frågorna som vi tar upp berör i högsta grad ingenjörer men de yrken som vi har valt att skildra är några där AI är mer oväntat, exempelvis jordbrukare, socialarbetare och bussförare, säger Anna Frey.

Vilken är er kvardröjande känsla efter att ha gjort serien?

– Det är en ödesmättad känsla av att vi står inför ett viktigt vägval. Vi måste förstå vad tekniken är kapabel till men också bestämma oss för vad vi vill använda den till, säger Anna Frey.

– Vi hoppas att serien ska ge en större inblick och förståelse för både hot och möjligheter med AI. Det här är vår generations största fråga, säger Erik Jerdén.

Avsnitten är 30 minuter och sänds i P1 på torsdagar klockan 14.30 med start den 2 juli och repris på lördagar klockan 9.30. Programmen publiceras i appen SverigesRadioPlay och på hemsidan. 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar