Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenKreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial i covidvården har krävt både snabba beslut och hårt arbete. Men också problemlösning.    

Vad gör man när antalet svårt sjuka patienter ökar varje dag och nya vårdplatser måste fram snabbt? Det behövs ventilatorer, slangar, infektionspumpar och sterilt vatten. Men förråden är tomma och leverantörerna kan inte skicka det som saknas?

– Det har varit ett tufft år men också utvecklande. Dagarna har varit fyllda med problemlösning, men det ger en bra känsla när man klarar det som verkade omöjligt, säger Tua Beskow, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Förra våren när sjukhusen snabbt behövde fler IVA-platser blev det brist på viss medicinteknisk utrustning. Äldre utrustning i förråd plockades fram och flera sjukhus lånade äldre ventilatorer från militären.

– Vi yngre har ingen utbildning på de här maskinerna och många som en gång i tiden använt dem har gått i pension. Det blev en utmaning att snabbt lära oss, säger Sofia Ganneby, medicinteknisk ingenjör vid Uppsala akademiska sjukhus.

Samarbetade med apotekare

Ett annat problem som behövde lösas i Uppsala var bristen på sterilt vatten som används till att befukta andningsluften för patienter som ligger i ventilatorerna. Sjukhusets förråd tömdes snabbt och fabrikerna som tillverkar sterilt vatten inte kunde öka produktionen.

Lösningen som ingenjörerna kom på visade sig finnas på sjukhuset.

– Dialysavdelningen har en renvattenanläggning för dialys. Det gick att öka produktionen men regelverket kring paketering behövde lösas, säger ingenjören Mattias Holmgren.

Ingenjörerna kontaktade apotekare och tillsammans tog man fram ett system som klarade läkemedelskraven. Fram till sommaren tappades tusentals liter rent vatten på dialysavdelningen i Uppsala som löste den tillfälliga bristen.

Dokumentationen över hur man gjorde delade ingenjörerna med sig av i en nationell samarbetsgrupp med medicintekniska ingenjörer från i stort sett alla landets sjukhus. Under året har gruppen varit viktig för att utbyta erfarenheter.

– Alla sjukhus stod plötsligt med samma problem, det är inte ofta det händer, säger Mattias Holmgren.

Sofia Gannyby och Mattias Holmgren är medicintekniska ingenjörer på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala blev förbrukningen av syrgas också ett problem.

– Rören i väggarna som leder gasen till avdelningarna är så smala att de inte klarar obegränsade mängder. Det påverkar hur många patienter som kan finnas på varje våningsplan och i varje byggnad, säger Sofia Ganneby.

De medicintekniska ingenjörerna samarbetade med ingenjörerna inom fastighet och drift. Tillsammans räknade man på rörens kapacitet och gjorde praktiska test för att se var gränsen gick.

Snabba omprioriteringar

Behovet av utrustning för covidvården har tvingat de medicintekniska ingenjörerna att lägga mycket ordinarie arbete åt sidan. Årskontroller av utrustning och förbättringsprojekt har skjutits fram.

– I höstas innan andra vågen kom gjorde vi ett försök att starta några projekt, men vi hann knappt börja innan vi tvingades prioritera om, säger Milica Gojkovic, medicinteknisk ingenjör på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Antalet patienter har ökat och minskat i vågor har det har varit krävande för ingenjörerna. Operationssalar har tagits i bruk för IVA-vård under topparna för att kunna återgå till operation under lugnare perioder innan nästa topp.

– Vi har haft mycket jobb att installera utrustning som behöver konfigureras och kopplas upp till nätverk. Efter några månader har vi kopplat ner allt igen. Det har varit upp och ner hela tiden, säger Tua Beskow i Huddinge.

Viktiga erfarenheter

I region Skåne har situationen varit något annorlunda jämfört med Stockholmsområdet.

Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Vi drabbades lindrigt förra våren och fick därför mer tid att förbereda oss, säger Jörgen Vogler, medicinteknisk ingenjör på sjukhuset i Lund.

När smittspridningen ökade i Skåne under hösten fanns en bra beredskap. När antalet patienter ökade snabbt under hösten fanns det mesta man behövde på plats.

Jakten på utrustning har skett genom ett tätare samarbete mellan sjukhusen och avdelningarna, och det har också varit positivt.

– Alla har jobbat hårt för att få vården att fungera i hela regionen och det har svetsat oss samman. Tack vare ett bra samarbete förstår vi bättre varandras behov.

I Stockholm kom smällen tidigt utan tid för förberedelser.

– Vi har blivit vassare på problemlösning och att lösa problemen snabbt, säger Milica Gojkovic på Huddinge sjukhus.

Kollegan Tua Beskow tycker att de lärt sig arbeta effektivt även när förutsättningarna hela tiden förändras.

Sofia Ganneby i Uppsala anar att pandemin också ändrat synen på kassering av utrustning.

– Nu säger vi ofta släng inget, det kan behövas i framtiden. Men alla är överens om att vi också behöver en bättre krisberedskap för viss utrustning.

Kollegan Mattias Holmgren säger att erfarenheterna från pandemin är viktiga att lära av.

– Vi kommer att göra en sammanfattning av problemen och hur vi löste dem. Det har varit mycket brandkårsutryckningar och vi behöver utvärdera erfarenheterna av den här tiden.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...