Rehab med VR gör träningen effektivare

Sensorer på headsetet samlar in mängder av information som fysioterapeuten kan använda för att anpassa övningarna.

När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen inte bara roligare. För fysioterapeuten innebär det dessutom helt nya möjligheter att utveckla och anpassa övningarna.

Idén med att använda virtual reality, VR, inom fysioterapi kom från början från fysioterapeuter vid Danderyds Sjukhus. De ville hitta sätt att göra rehabiliteringen mer attraktiv för patienterna. Studier visade nämligen att de allra flesta slarvar med sin rehabträning – endast 20 procent gör de övningar de fått från sin fysioterapeut.

Emil Lilja, civilingenjör i industriell ekonomi och vd för Curest.

– Idén var att göra träningen roligare, som ett spel, berättar Emil Lilja, civilingenjör i industriell ekonomi och numera vd för Curest, företaget som står bakom tekniken.

Löser uppgifter i en konstgjord värld

Resultatet blev en VR-lösning där patienten gör olika rörelseövningar genom att lösa uppgifter i en konstgjord värld. Det kan vara att styra ett flygplan över hinder eller röra sig genom en park.

Övningarna har utvecklats i samarbete mellan fysioterapeuter och forskare och kan anpassas efter individens behov. På samma sätt som i ett spel får patienten direkt feedback på sina prestationer.  Via en webbportal kan sedan både patient och fysioterapeut följa resultaten av träningen.

– Det gör att fysioterapeuten kan jobba mycket mer proaktivt, konstaterar Emil Lilja.

Sensorer samlar information

Fysioterapeuten kan förstås se om patienten utför sina övningar, men tekniken gör det dessutom möjligt att utvärdera och anpassa övningarna för bäst effekt. Sensorer på headsetet samlar in mängder av information vilket gör att även små förbättringar blir synliga.

– Problemet med vanlig fysioterapi är att det är svårt att mäta resultaten. Här får fysioterapeuten objektiva och exakta data om effekten av övningarna de ordinerar, berättar Emil Lilja.

Övningarna triggar belöningssystemen i hjärnan. Mätningar visar att 90 procent gör den träning som de blivit ordinerade när de använder VR.

Idag är tekniken utvecklad för att behandla patienter med nack- och huvudskador, men tanken är att verktyget ska utvecklas för fler delar av kroppen. Bland annat planerar de att lansera eye tracking för ögonrehabilitering. Även övningar för rygg, axlar och skuldror är på gång.

90 procent gör sina övningar

Sedan företagets VR-lösning lanserades 2020 har över 50 kliniker och rehabcenter använt sig av tekniken. Dessutom har Curest själva blivit vårdgivare och har idag egna fysioterapeuter anställda som arbetar helt och hållet på distans med sina patienter.

Emil Lilja konstaterar att den här typen av digital teknik är viktig för att vården ska klara framtidens utmaningar där allt färre ska vårda allt fler.

För honom är det viktigt att ny teknik alltid utgår från patientens behov och förutsättningar. Och att VR inneburit ett lyft för patienterna är uppenbart.

– Den här typen av träning triggar belöningssystemen i hjärnan. Våra mätningar visar att 90 procent som använder VR gör den träning som de blivit ordinerade. Det är en betydlig förbättring jämfört med det gamla sättet att jobba, poängterar Emil Lilja.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar