Genom lägga den sista byggstenen till klassifikationen av ändliga enkla grupper gjorde matematikern Michael Aschbacher världens största matematiska bevis komplett. För det tilldelas han årets Rolf Schockpris i matematik 2011.Genom lägga den sista byggstenen till klassifikationen av ändliga enkla grupper gjorde matematikern Michael Aschbacher världens största matematiska bevis komplett. För det tilldelas han årets Rolf Schockpris i matematik 2011.
Arbetet med klassifikationen påbörjades redan på 1800-talet men det var först på 1970-talet som arbetet verkligen började gå framåt under ledning av den karismatiske amerikanske matematikern Daniel Gorenstein som lade upp en plan för hur arbetet skulle slutföras. Men riktigt ända fram kom man inte trots att beviset är 15 000 sidor långt. Inte förrän Michael Aschbacher och en kollega tog sig an den sista och mest besvärliga klassifikationen.
– Att utforska och klassificera alla ändliga enkla grupper är det största enskilda projektet i matematikens historia, berättar professor Torsten Ekedahl ledamot av Rolf Schockpriskommittéen.
– Det är ren nyfikenhetsforskning och riktigt vad man ska ha det till går inte att säga. Men det är inte ovanligt att tillämpningen av matematiska upptäckter inte kommer förrän ganska långt efter själva upptäckten.
– Det handlar om symmetrier, som är mycket viktiga inom fysik, matematik och kemi. säger Torsten Ekedahl.
Symmetrierna för en geometrisk figur kallas för en symmetrigrupp och grupper med ett ändligt antal symmetrier kan i sin tur delas upp i beståndsdelar ungefär som heltal kan delas upp i primtal. Det här började man utforska under 1800-talet när den abstrakta gruppteorin utvecklades. Till skillnad från den mesta matematiska forskningen, som sker av en ensam matematiker på sin kammare, blev klassificeringen av ändliga enkla grupper ett arbete som med tiden involverade uppemot 100 personer.
Michael Aschbacher, som är professor vid California Institute of Technology publicerade 2004 tillsammans med en kollega, två böcker där de efter sju års jobb slutförde den sista och mest motståndskraftiga delen av klassifikationen, den av det så kallade ”kvasitunna fallet”.
Rolf Schockpriset i matematik delas ut tillsammans med Rolf Schock-priserna i filosofi och logik, musik och konst vid en ceremoni i Kulturhuset den 2 november. Priserna inrättades av Rolf Schock, en egensinnig man med tyskt ursprung och ett brinnande intresse för filosofi och logik som flyttade till Sverige på 1960-talet. Han studerade i Uppsala och undervisade även i vetenskapsteori och logik vid KTH. Schock hade ärvt en stor förmögenhet som han delvis testamenterade till en stiftelse med syfte att årligen dela ut priser i konst, filosofi, matematik och musik, de ämnen som han själv intresserade sig mest för.
Jenny Grensman
Läs mer om beviset: http://plus.maths.org/content/enormous-theorem-classification-finite-simple-groups
Läs mer om Rolf Schock: http://www.rolfschockprizes.se/rolfschock.33.html