Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivOvanligt med forskare som lärare

Ovanligt med forskare som lärare

Endast var fjortonde undervisningstimme hålls av en meriterad och aktiv forskare. Så ser verkligheten ut på de tekniska utbildningarna i landet, visar en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Även inom övriga utbildningsområden återfinns samma problem. 

Arne Wittlöv. Foto: Volvo.
Arne Wittlöv. Foto: Volvo.

– Det brukar heta i debatten att utbildningarna ska ha forskningsanknytning genom att aktiva forskare ska delta i undervisningen. Men så är det inte i verkligheten, säger Arne Wittlöv, styrgruppsordförande för IVA-projektet Agenda för forskning.

I Högskolelagen står det angivet att all högre utbildning ska ha ett nära samband med forskningen, oftast kallat att vara forskningsanknuten. Men vad som menas med begreppet ”forskningsanknytning” är enligt Arne Wittlöv minst sagt luddigt.

– Det är ett begrepp som används väldigt mycket utan att definieras. Och samtidigt vet man för lite om hur det ser ut i praktiken i dag, säger han.

Med sin rapport vill Agenda för forskning lyfta fram problematiken bakom begreppet ”forskningsanknytning”, och samtidigt visa hur verkligheten ser ut på de svenska högre utbildningarna.

Och sanningen är att endast åtta procent av all undervisning på de svenska högre lärosätena bedrivs av aktiva och meriterade forskare.

Teknikutbildningarna ligger till och med lite under genomsnittet – här genomförs sju procent av undervisningen, eller var fjortonde timme, av en aktiv och meriterad forskare. 58 procent av utbildningen sköts av lärare som ägnar 20 procent eller mindre av sin arbetstid åt forskning.

– Vi tycker att andelen disputerade lärare borde öka, i dag sker en påfallande hög grad av undervisningen av doktorander och adjunkter. Vi tycker också att alla studenter någon gång under utbildningen borde få träffa aktiva och meriterade forskare, vi tror att de utgör viktiga förebilder och stimulans. Och så är det inte i dag.

En ökad kontakt mellan elever och aktiva forskare skulle också kunna få en annan positiv effekt, menar Arne Wittlöv.

– Man pratar också mycket om hur viktigt det är att sprida forskningsresultat. Ett av de allra viktigaste sätten att sprida forskningen är, enligt vår uppfattning, genom den högre utbildningen, då man möter unga blivande akademiker som tar med sig sin kunskap ut i arbetslivet.

Samtidigt som man bör öka andelen disputerade lärare tycker Arne Wittlöv att man också bör se till att själva lärandet får en betydligt högre status och inte ses, som det kan göra i dag, som ett nödvändigt ont för personer som egentligen vill ägna sig åt sin egen forskning.

– I dag är den gängse måttstocken i den här världen forskning och forskningsmeriter. Det är hög tid att också en framstående undervisningsinsatser ges konkret meritvärde, säger han.

– Men det är inte heller så att man bara bör öka antalet disputerade lärare överallt, självklart måste forskningsanknytning se olika ut på olika utbildningar. Vi tycker också att man i högre utsträckning och systematiskt bör engagera adjungerade lärare med anknytning till näringslivet, kanske särskilt vid mer yrkesorienterade utbildningsprogram.

ANDEL UNDERVISNING SOM BEDRIVS AV AKTIVA OCH MERITERADE FORSKARE
Utbildningstyp Hum/sam Medicin Naturvet Teknisk Samtliga
Samtliga lärosäten 8 % 5 % 12 % 7 % 8 %
”Gamla” universitet och fackhögskolor 12 % 7 % 14 % 8 % 11 %
Nya universitet och högskolor med rätt att utfärda examina på forskarnivå 4 % 2 % 4 % 6 % 4 %
Övriga statliga högskolor (exklusive konstnärliga högskolor) 4 % 1 % 4 % 5 % 4 %

Källa: Agenda för forskning.

Läs mer:
» ”Förutsättningar för forskningsanknytning” – rapport från Agenda för forskning (pdf)
» Syntesskrift från Agenda för forskning med förslag på hur svensk högskolepolitik bör förändras (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

Måste man vara med på sociala aktiviteter på jobbet?

8
Bowlingkväll, fredagsquiz eller after work med jobbet. Hur gör man om man bara vill utföra sitt arbete och inte har lust att socialisera med kollegorna efter jobbet?   

Verktyg i kampen mot Alzheimers vinner Lilla Polhemspriset

0
I sitt examensarbete har Jonathan Södergren utforskat nya sätt att använda bananflugor i kampen mot Alzheimers. För det har han nu tilldelats Lilla Polhemspriset 2023. 
Martin Bretz

”Svartnade när jag dök, vaknade med huvudet ner i vattnet”

0
Ett dyk från en bastuflotte gjorde Martin Bretz förlamad. Trots det kunde han plugga till civilingenjör och jobbar nu heltid.

Mattias på FMV hjälper polisen som fjällräddare

0
Vissa dagar lämnar Mattias Söderin med kort varsel jobbet som systemingenjör på FMV för att hjälpa polisen med fjällräddning vid branta stup och klippor.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.