Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivOvanligt med forskare som lärare

Ovanligt med forskare som lärare

Endast var fjortonde undervisningstimme hålls av en meriterad och aktiv forskare. Så ser verkligheten ut på de tekniska utbildningarna i landet, visar en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Även inom övriga utbildningsområden återfinns samma problem. 

Arne Wittlöv. Foto: Volvo.
Arne Wittlöv. Foto: Volvo.

– Det brukar heta i debatten att utbildningarna ska ha forskningsanknytning genom att aktiva forskare ska delta i undervisningen. Men så är det inte i verkligheten, säger Arne Wittlöv, styrgruppsordförande för IVA-projektet Agenda för forskning.

I Högskolelagen står det angivet att all högre utbildning ska ha ett nära samband med forskningen, oftast kallat att vara forskningsanknuten. Men vad som menas med begreppet ”forskningsanknytning” är enligt Arne Wittlöv minst sagt luddigt.

– Det är ett begrepp som används väldigt mycket utan att definieras. Och samtidigt vet man för lite om hur det ser ut i praktiken i dag, säger han.

Med sin rapport vill Agenda för forskning lyfta fram problematiken bakom begreppet ”forskningsanknytning”, och samtidigt visa hur verkligheten ser ut på de svenska högre utbildningarna.

Och sanningen är att endast åtta procent av all undervisning på de svenska högre lärosätena bedrivs av aktiva och meriterade forskare.

Teknikutbildningarna ligger till och med lite under genomsnittet – här genomförs sju procent av undervisningen, eller var fjortonde timme, av en aktiv och meriterad forskare. 58 procent av utbildningen sköts av lärare som ägnar 20 procent eller mindre av sin arbetstid åt forskning.

– Vi tycker att andelen disputerade lärare borde öka, i dag sker en påfallande hög grad av undervisningen av doktorander och adjunkter. Vi tycker också att alla studenter någon gång under utbildningen borde få träffa aktiva och meriterade forskare, vi tror att de utgör viktiga förebilder och stimulans. Och så är det inte i dag.

En ökad kontakt mellan elever och aktiva forskare skulle också kunna få en annan positiv effekt, menar Arne Wittlöv.

– Man pratar också mycket om hur viktigt det är att sprida forskningsresultat. Ett av de allra viktigaste sätten att sprida forskningen är, enligt vår uppfattning, genom den högre utbildningen, då man möter unga blivande akademiker som tar med sig sin kunskap ut i arbetslivet.

Samtidigt som man bör öka andelen disputerade lärare tycker Arne Wittlöv att man också bör se till att själva lärandet får en betydligt högre status och inte ses, som det kan göra i dag, som ett nödvändigt ont för personer som egentligen vill ägna sig åt sin egen forskning.

– I dag är den gängse måttstocken i den här världen forskning och forskningsmeriter. Det är hög tid att också en framstående undervisningsinsatser ges konkret meritvärde, säger han.

– Men det är inte heller så att man bara bör öka antalet disputerade lärare överallt, självklart måste forskningsanknytning se olika ut på olika utbildningar. Vi tycker också att man i högre utsträckning och systematiskt bör engagera adjungerade lärare med anknytning till näringslivet, kanske särskilt vid mer yrkesorienterade utbildningsprogram.

ANDEL UNDERVISNING SOM BEDRIVS AV AKTIVA OCH MERITERADE FORSKARE
Utbildningstyp Hum/sam Medicin Naturvet Teknisk Samtliga
Samtliga lärosäten 8 % 5 % 12 % 7 % 8 %
”Gamla” universitet och fackhögskolor 12 % 7 % 14 % 8 % 11 %
Nya universitet och högskolor med rätt att utfärda examina på forskarnivå 4 % 2 % 4 % 6 % 4 %
Övriga statliga högskolor (exklusive konstnärliga högskolor) 4 % 1 % 4 % 5 % 4 %

Källa: Agenda för forskning.

Läs mer:
» ”Förutsättningar för forskningsanknytning” – rapport från Agenda för forskning (pdf)
» Syntesskrift från Agenda för forskning med förslag på hur svensk högskolepolitik bör förändras (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.