I Sacostudien ”Akademikernas lönesamtal” har ekonomerna Håkan Regnér och Lena Granqvist studerat 160 000 akademikers lönebildning från 2010. Och precis som tidigare kartläggningar som Saco har gjort visar denna att lönen tenderar att vara större för akademiker som har lönesamtal med en chef som har mandat att sätta lön. Data i studien bygger på enkäter som gick ut till medlemmar i 17 av Sacos 23 medlemsförbund under hösten 2010.
Om man ser till akademikerna som grupp (och lägger ihop statlig, privat och kommunal sektor) så är det 74 procent som har haft lönesamtal år 2010, vilken är en ökning om man ser till Sacos studie från 2008, då siffran låg på 72 procent
En fråga som ställdes i 2010- års löneenkät var om medarbete och chef kom överens om lönen i lönesamtalet och här svarade drygt hälften att det hade de gjort men däremot var det bara 29 procent av de tillfrågade som angav att chefen talade om vad som krävs för att höja lönen.
Ekonomerna bakom studien menar att detta kan bero på att arbetsgivaren redan hade bestämt sig att ge generella löneökningar till sina anställda eller också att det handlade om att chefen endast talade om för de medarbetare som hade underpresterat vad som krävs för att få en högre lön vid nästa revidering.
I studien framkommer också att så många som 76 procent av akademikerna har haft lönesamtal med en lönesättande chef vilket måste tolkas positivt då studien visar att man tjänar drygt 2 000 kronor mer i månaden på att lönesamtala med en chef som har mandat att sätta lön.
Studien visar att både män och kvinnor tjänat på lönesamtal. När studieförfattarna har tagit hänsyn till skillnader som beror på andra faktorer finns det ett statistiskt säkerställt lönegap på 1,2 procent mellan de som lönesamtalar och de om inte gör det, vilket i reda pengar blir drygt 400 kronor.
Det är dock kvinnorna som tjänar mest på att prata om sin lön med sin chef (1,9 procent höjning bland kvinnor jämfört med männens 0,6 procent).
Beräknat på en genomsnittslön på 37 000 kronor blir det omkring 700 kronor mer i månaden för kvinnorna och på årsbasis motsvarar det över 8 000 kronor.
Vi kan se en liknande trend bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. Enligt förbundets statistik från löneenkäten 2010 och 2011 för civilingenjörer som inte har bytt jobb men haft revision 2011, så tjänar både män och kvinnor på att ha lönesamtal men även här tjänar kvinnorna mer än männen på samtal.
Exempelvis så får manliga civilingenjörer som är 30-34 år och som jobbar i privat sektor 1 procents högre löneökning än manliga civilingenjörer i samma ålder som inte haft lönesamtal. Kvinnliga civilingenjörer i samma ålderskategori som lönesamtalar får 1,3 procents högre löneökning än de kvinnor som inte lönesamtalar.
20011 skrev vi en artikel i samma ämne på Ingenjörens webb där vi även gav en förklaring till varför kvinnor vinner på att lönesamtala. Artikeln kan du läsa här.
Anna Eriksson
Jag har goda erfarenheter av lönesamtal – när jag var yngre. Men efter att ha passerat 55, har jag svårt att argumentera när arbetsgivaren menar att ”man måste satsas lite extra på de yngre”, dels för att de ska stanna kvar, dels för att de har högre försörjningsbörda men lägre lön.
Som äldre kan jag inte förneka att jag klarar mig bra på min lön, barnen är utflugna, bostadskostnaderna låga. Man får vara glad om man får den avtalade procentuella genomsnittliga löneförhöjningen.
Jag har som förtroendevald följt löneprocessen i flera år. Jag kan tydligt se att lönesamtal lönar sig (och alla har rätt till lönesamtal, det ska inte ske av god vilja från chefen). Jag kan också se att de medlemmar som i lönesamtelet framför sitt missnöje med lön uttryckt i kronor får betydligt högre påslag än de som bara allmänt är missnöjda med sin lön. Påminn chefen om dina prestationer innan löneförhandling, använd SACO lönesök för att skaffa en rimlig bild av marknadslöneläget, ta tillvara chefens kommentarer om vad du behöver göra för att påverka din lön uppåt (chefen är enligt centrala avtal skyldig att motivera din lön!)
Lycka till!
Det skulle ju förstås kunna vara så att de som har förutsättningar att få ut något av ett lönesamtal också är de som ser till att få ett. Det kan ju vara så att de som avstår har provat förut utan resultat….
Annars kan man ju name-droppa folk i anställande position hos konkurrenterna och drälla med anställningsannonser på skrivbordet. Det funkar ibland.