Nu finns ramavtalet om en arbetsmarknad för alla översatt till svenska. Och avtalet verkar ha fått effekt. Flera satsningar görs redan för att få bukt med ungdomsarbetslösheten i landet.
Nu finns avtalet om en arbetsmarknad för alla översatt till svenska. Och avtalet verkar ha fått effekt. Flera satsningar görs redan för att få bukt med ungdomsarbetslösheten i landet.
Den 25 mars 2010 träffade de europeiska arbetsmarknadsparterna ett europeiskt ramavtal om en arbetsmarknad för alla. Syftet med gårdagens konferens vid Sveriges Kommuner och Landsting var att informera om avtalet, som nu är översatt till svenska, och ge några exempel på åtgärder som redan är i gång för att få ut fler på arbetsmarknaden. Konferensens fokus låg på hur man kan få Sveriges ungdomar i utbildning och sysselsättning.
Det europeiska ramavtalet är ett översiktligt avtal som tagits fram på EU-nivå och handlar om hur man ska sänka trösklarna för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och hur man kan hålla kvar dem som ligger i riskzonen för att bli arbetslösa.
Avtalets utgångspunkt är Europas höga arbetslöshet och den ekonomiska krisen och tanken är att arbetsmarknadsparterna tillsammans ska verka för att öka medvetandegraden om vikten av en inkluderande arbetsmarknad och ta fram ett ramverk för att identifiera hinder och lösningar på problemet att så många personer står utanför arbetsmarknaden.
De inblandade arbetsmarknadsparterna är BusinessEurope (privata arbetsgivare)/UAAPME (små och medelstora företag), CEEP (arbetsgivare inom offentlig verksamhet) och EFS (Europafacket). Och de svenska medlemsorganisationerna är Svenskt Näringsliv, den svenska CEEP-sektionen, LO, TCO och Saco.
En av konferensens inbjudna talare var Christina Järnstedt. Hon är förhandlare vid LO och var med vid BusinessEurope/UEAPME, CEEP och ETUCs förhandlingarna i Bryssel kring ramavtalet. Christina Järnstedt menar att en av de viktigaste punkterna kring vad som bör göras för att få en arbetsmarknad för alla i Europa är att öka öppenheten för yrkesmässig och geografisk rörlighet på arbetsmarknaden och se över möjligheterna att erkänna och validera kompetens.
– Ramavtalets uppgift är framförallt att sätta fokus på vad som är bekymmer, säger hon.
I avtalet ges rekommendationer till vad offentliga aktörer och företag kan göra för att hitta rätt kompetens och få fler i arbete. Effektiv arbetsförmedling och aktiv arbetsmarknadspolitik samt att anpassa utbildningssystemen till individens och arbetsmarknadens behov, var bland annat något som nämndes.
Just de två åtgärderna kom flera av konferensens inbjudna talare tillbaka till när de berättade om satsningar för att få ungdomar i jobb.
En var Björn Nordén. Han är verksamhetsansvarig för arbetsmarknadstjänsten JIV (jobba i Västerås) och satsningen YOU (yrkesorientering för unga). YOU är en satsning som skiljer sig lite från vanliga arbetsmarknadsåtgärder och går till så att arbetsgivarna delas in branschvis och får berätta för arbetslösa ungdomar vilka jobb som finns och vad som krävs för att få dem. Sedan får ungdomarna en mentor i företaget och en individuell handlingsplan där det står beskrivet vad de ska göra för att bli anställningsbara. Denna plan kan innehålla både sommarjobb och examensarbete på företaget och tanken är att ungdomen efter att ha gått programmet har den kompetens som krävs för jobbet och då blir anställd på företaget. Björn Nordén har även varit med och infört ämnet arbetsmarknadskunskap på flera skolor i Västerås. Han menar att ungdomar i dag är förvirrade och inte vet vilka yrken som finns och vilken kompetens som krävs för respektive yrke.
– Vi har gjort enkäter ute i skolorna som visar att det inte är någon skillnad på barn som går i fyran och ungdomar i gymnasiet när de ska räkna upp de yrken som finns, säger Björn Nordén.
På konferensen beskrev även Marianne Zingmark från HR-avdelningen på Volvo och Mikael Sällström, ordförande på IF Metall på Volvo, om hur det centrala avtalet om yrkesintroduktion fungerar på lokal nivå. Genom yrkesintroduktionen ges arbetslösa ungdomar med gymnasiekompetens en chans att under ett år praktisera inom industrin. Tanken är att 1 200 ungdomar under en treårsperiod kommer att får chansen till en betald utbildning och en framtid inom produktionsindustrin.
En annan satsning som presenterades på konferensen är ”Tekniksprånget” som drivs av IVA på uppdrag av regeringen. Syftet med projektet är väcka ungdomars intresse för ingenjörsyrket och i satsningen ingår också olika organisationer och kända företag såsom IBM, Ericsson, Vattenfall och Sandvik bland andra.
Genom Tekniksprånget kommer alla avgångselever från natur- och teknikprogrammet på gymnasiet att erbjudas fyra månaders praktik på ett svenskt teknikintensivt företag. Deltagande företag ska ge de praktiserande ungdomar en kvalificerad handledning och avtalsenlig lön. Satsningen är ett sätt för teknikföretagen att säkra sin kompetensförsörjning samtidigt som ungdomar får hjälp att komma ut på arbetsmarknaden.
Camilla Frankelius
– Till höstens program har vi fått in 705 ansökningar till cirka 200 platser, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer. Sveriges Ingenjörer är en av organisationerna som samverkar med Tekniksprånget inom ramen för Tekniksprångets insynsråd.
Camilla Frankelius berättar att projektets mål 2015 är att alla som gått naturvetenskaplig och tekniskt gymnasieprogram ska ha kännedom om Tekniksprånget och man hoppas på 5 000 sökande per termin (varav 35 procent tjejer) samt 2 500 praktikplatser fördelade på 100 företag.
Ramavtalet hittar du här.
Läs mer om Tekniksprånget här.
Anna Eriksson
- I dag finns det cirka 130 000 20-åringar i Sverige. Om några år kommer antalet ungdomar har sjunkit till 95 000.
- Knappt 4 000 ingenjörer utexamineras per år. Det är stor efterfrågan på ingenjörer och behovet bedöms öka med åren.
