Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenVattenforskare fick miljöstipendier

Vattenforskare fick miljöstipendier

Vad händer med nanopartiklar i reningsverk och hur kan verken bli mer energieffektiva och släppa ut mindre växthusgaser? Det här är två forskningsområden som fick stöd när Sveriges Ingenjörer delade ut årets miljöstipendier.

Sveriges Ingenjörer fördelar varje år anslag till miljöforskning i Sverige. Pengarna kommer från avsättningar i Bancos ideella miljöfond som förvaltas av Swedbank Robur. Under 2012 har fonden gjort en särskild satsning på vattenrening.

På den välbesökta Miljödagen, som förbundet arrangerade i Stockholm i går, fördelades stipendier till forskning och examensarbeten inom området vattenrening. Ingenjören fick en pratstund med två av stipendiaterna.

Magnus Arnell arbetar på Urban Water Management i Linköping men doktorerar vid Lunds tekniska högskola. Han fick ett stipendium på 390 000 kronor.

Vad är ditt forskningsområde?
Jag utvecklar en datormodell för att utvärdera energieffektivitet och växgasutsläpp på reningsverk. Befintliga modeller beräknar vattenkvalitet och driftskostnader. I min datormodell har jag lagt till de två nya parametrarna. Modellen är dynamisk, vilket innebär att den tar hänsyn till olika omständigheter som förändras, till exempel att temperaturen varierar under året.

Vad kommer du att använda det här stipendiet till?
Jag kommer att integrera en datormodell av en speciell del av reningsverket – rejektvattenreningen. Slammet som bildas efter reningen rötas till biogas, ett bra sätt att stabilisera slammet och gasen är en värdefull energikälla. Men det så kallade rejektvattnet som bildas vid processen måste renas. Det innehåller höga kvävehalter och har en hög temperatur, omständigheter som är gynnsamma för biologisk kväverening. Men vid vissa betingelser bildas lustgas istället för kvävgas vid reningsprocessen. Eftersom det ger en negativ klimatpåverkan är det viktigt att det inte sker. I datormodellen kan man beräkna hur man optimerar de olika målen: god vattenkvalitet, låga driftskostnader, hög energieffektivisering och låga utsläpp av växthusgaser.

Jonas Hedberg är samordnare för ett forskningsprojekt som drivs av KTH, avdelningen Yt- och korrosionsvetenskap, och Institutet för vatten och luftvårdsforskning, IVL, som fick 250 000 kronor i stipendium från Miljöfonden.

Vad handlar forskningen om?
Vi kommer att studera hur reningen av nanopartiklar fungerar i reningsverk. Allt mer material innehåller nanopartiklar och de hamnar tills slut i reningsverken. Därför behöver vi vet mer om vad som händer med partiklarna i reningsprocessen. Kan de till och med påverka processen?

Hur mycket vet ni i dag?
Tidigare studier har hittills inte visat att nanopartiklarna stör reningsprocessen, annat än vid höga koncentrationer. Vi vet att de har en tendens att klumpa ihop sig och fastna i organiskt material. På så vis hamnar de i slammet, men det finns olika nanopartiklar med olika egenskaper.

Vad är det för produkter som sprider nanopartikar i vattnet?
Det finns många, bland annat solkrämer med titandioxid och funktionella kläder som blir allt vanligare.

Kommer ni göra några studier i fält?
Ja, vi gör studierna vid den forskningsanläggning som IVL och KTH driver vid Sjöstadsverket i Hammarby Sjöstad. Där tillsätter vi nanopartiklar till vatten och studerar vad som händer med dem i reningsprocessen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

18 vanliga frågor på anställningsintervjun – så förbereder du dig

0
Varför söker du den här tjänsten? Det är den mest självklara frågan du kan förvänta dig på en anställningsintervju. Men det finns fler. Här är rekryterarens tips på hur du kan förbereda dig.
Veronica Wåtz

Hon projektleder anskaffningen av nästa generations ubåt

0
Projekt A26 ska utveckla och anskaffa två nya toppmoderna ubåtar till marinen. Projektledare är civilingenjören Veronica Wåtz på FMV. Här berättar hon om en vecka på jobbet.   

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.