Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenVattenforskare fick miljöstipendier

Vattenforskare fick miljöstipendier

Vad händer med nanopartiklar i reningsverk och hur kan verken bli mer energieffektiva och släppa ut mindre växthusgaser? Det här är två forskningsområden som fick stöd när Sveriges Ingenjörer delade ut årets miljöstipendier.

Sveriges Ingenjörer fördelar varje år anslag till miljöforskning i Sverige. Pengarna kommer från avsättningar i Bancos ideella miljöfond som förvaltas av Swedbank Robur. Under 2012 har fonden gjort en särskild satsning på vattenrening.

På den välbesökta Miljödagen, som förbundet arrangerade i Stockholm i går, fördelades stipendier till forskning och examensarbeten inom området vattenrening. Ingenjören fick en pratstund med två av stipendiaterna.

Magnus Arnell arbetar på Urban Water Management i Linköping men doktorerar vid Lunds tekniska högskola. Han fick ett stipendium på 390 000 kronor.

Vad är ditt forskningsområde?
Jag utvecklar en datormodell för att utvärdera energieffektivitet och växgasutsläpp på reningsverk. Befintliga modeller beräknar vattenkvalitet och driftskostnader. I min datormodell har jag lagt till de två nya parametrarna. Modellen är dynamisk, vilket innebär att den tar hänsyn till olika omständigheter som förändras, till exempel att temperaturen varierar under året.

Vad kommer du att använda det här stipendiet till?
Jag kommer att integrera en datormodell av en speciell del av reningsverket – rejektvattenreningen. Slammet som bildas efter reningen rötas till biogas, ett bra sätt att stabilisera slammet och gasen är en värdefull energikälla. Men det så kallade rejektvattnet som bildas vid processen måste renas. Det innehåller höga kvävehalter och har en hög temperatur, omständigheter som är gynnsamma för biologisk kväverening. Men vid vissa betingelser bildas lustgas istället för kvävgas vid reningsprocessen. Eftersom det ger en negativ klimatpåverkan är det viktigt att det inte sker. I datormodellen kan man beräkna hur man optimerar de olika målen: god vattenkvalitet, låga driftskostnader, hög energieffektivisering och låga utsläpp av växthusgaser.

Jonas Hedberg är samordnare för ett forskningsprojekt som drivs av KTH, avdelningen Yt- och korrosionsvetenskap, och Institutet för vatten och luftvårdsforskning, IVL, som fick 250 000 kronor i stipendium från Miljöfonden.

Vad handlar forskningen om?
Vi kommer att studera hur reningen av nanopartiklar fungerar i reningsverk. Allt mer material innehåller nanopartiklar och de hamnar tills slut i reningsverken. Därför behöver vi vet mer om vad som händer med partiklarna i reningsprocessen. Kan de till och med påverka processen?

Hur mycket vet ni i dag?
Tidigare studier har hittills inte visat att nanopartiklarna stör reningsprocessen, annat än vid höga koncentrationer. Vi vet att de har en tendens att klumpa ihop sig och fastna i organiskt material. På så vis hamnar de i slammet, men det finns olika nanopartiklar med olika egenskaper.

Vad är det för produkter som sprider nanopartikar i vattnet?
Det finns många, bland annat solkrämer med titandioxid och funktionella kläder som blir allt vanligare.

Kommer ni göra några studier i fält?
Ja, vi gör studierna vid den forskningsanläggning som IVL och KTH driver vid Sjöstadsverket i Hammarby Sjöstad. Där tillsätter vi nanopartiklar till vatten och studerar vad som händer med dem i reningsprocessen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.