Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemBloggenRäkna med dyrare slavar

Räkna med dyrare slavar

Hur många slavar har du? Energislavar alltså. Antag att du inte hade tillgång till alla maskiner och apparater som värmer huset, tvättar kläder, diskar disk, tar dig till jobbet och värmer maten. Hur många slavar skulle du behöva om du inte hade dessa energikrävande maskiner? Det är förstås svårt att säga, men vi leker med tanken att vi kan räkna om en människas arbete till ett rent energitillskott.

En människa utvecklar ungefär effekten 100 watt, en tiondels kilowatt, brukar man säga. Vid hårt arbete kan hon förstås utveckla mer, och skidåkarna i OS klarar avsevärt mer, men en genomsnittlig energislav brukar räknas som en hundrawattare. Ibland tänker man sig att energislavarna jobbar dygnet runt, men säg att vi tvingar våra energislavar att jobba tio timmar. Då kan vi ur var och en få ungefär en kilowattimme per dag. Det blir 365 kilowattimmar per energislav och år.

En genomsnittlig familj i ett genomsnittligt hus använder cirka 25 000 kilowattimmar per år. 15 000 för uppvärmning och 5 000 vardera för hushållsel och varmvatten. Den genomsnittliga familjens bil kan antas gå cirka 1 500 mil per år. Med en modern bil som drar 0,6-0,7 liter per mil blir bensinåtgången i storleksordningen 1 000 liter per år. Varje liter bensin innehåller ungefär 10 kilowattimmar, så i 1 000 liter bensin finns cirka 10 000 kilowattimmar. Hem och bil för en familj (i de fall man inte skaffat sig en till bil) slukar sammanlagt cirka 35 000 kilowattimmar per år.

Så, för att hålla oss med alla bekvämligheter måste vi skaffa 35 000/365 stycken energislavar till familjen (slavarna får inga lediga dagar). Det ger ett behov på knappt hundra energislavar per familj. Var och en i familjen, säg två vuxna och två barn, har nästan 25 energislavar var. Och det är bara vad familjen behöver för bostad och bil.

Men räknat på hela Sveriges befolkning och totala energianvändning blir slavarna fler. Utöver hem och bilar har vi tillverkning, uppvärmning av kontor och fabriker. Vi flyger och åker båt och så vidare. Cirka 9 miljoner svenskar använder sammanlagt drygt 400 terawattimmar per år. Vi slår ut den siffran, 400 miljarder kilowattimmar, på 9 miljoner svenskar. Det blir drygt 44 000 kilowattimmar per svensk, vilket innebär lika många dagsverken från våra energislavar. Delat med antal dagar landar vi på drygt 100 energislavar per svensk. En energislav kostar alltså ungefär en krona om dagen (ja, de utvecklar ungefär en kilowattimme om dagen, vi har kanske gått över ån efter vatten i vår uträkning). De får inte mycket betalt, de stackars slavarna. De är billiga i drift. Och det är därför som vi kan hålla oss med fler än vad familjen Crawley i teveserien Downton Abbey har betjänter.

Majoriteten av världens energislavar kommer i form av fossila bränslen. En svensk behöver bara jobba i fem-tio minuter för att tjäna ihop till en liter bensin, vilket alltså motsvarar hundra timmars kroppsarbete. En amerikan får, med landets låga bensinskatter, ihop till två liter på samma tid.

Hittills har vi kontinuerligt skaffat fler energislavar, ända sedan industrialiseringen. Sannolikt blir det med energislavarna som med kossan som lämnar båset. I dag när vi har gott om dem, ägnar vi dem inte många tankar. Vi bygger fortfarande hus som läcker energi, vi kör vår två tons bil flera mil för att frakta hem några kilo mat och vi lämnar våra apparater på stand by. Det är förstås först när det börjar bli ont om energislavar som vi börjar värdesätta dem. Då måste vi kanske börja ge dem rimligt betalt. Då får vi antingen spendera mindre pengar på annat – eller helt enkelt skära ner på antalet slavar.

Se mer

» Se här en brittisk realityshow där 80 energislavar bokstavligen sliter i sitt anletes svett för att förse en vanlig familj med el.

3 KOMMENTARER

  1. Märklig artikel och märkliga benämningar, vad är syftet? Om det nu är en ”tankelek”, så borde artikelförfattaren ta med några realiteter också. Hur räknar han annars med att man ska få hem mat? All mat kan inte transporteras på buss och jag undrar hur många som cyklar en mil eller några med matkassar på styret…

  2. Beräkningarna innehåller så många dumheter att man blir skrämd.

    Slavar har förvissa fått slita hårt i många samhällen, men jag tror inte att man använt dem för uppvärmning någonstans. Skall de stå och hoppa svikthopp för att värma huset med sim kroppsvärme?

    De 100 W/slav som antages är väl nyttig nettoeffekt. Då skall man givetvis inte jämföra med besinens energiinnehåll utan den nyttiga effekten som är 10-20% under genomsnittlig drift.

    Etc. etc. Finns det någon mer ingenjör som orkar lära artikellförfattaren något?

    • Artikeln är en tankelek avsedd att visa hur beroende vi är av energi i form av bränslen och el, och hur vi ofta tar den för given. Idén att räkna med imaginära energislavar har jag lånat av Stephen Chu, nobelpristagare i fysik.

      Jag tror inte heller att slavar har använts så ofta för uppvärmning – förutom just i realityshowen som artikeln länkar till. Nå, där är de är förstås inga slavar, i stället är de ett 80-tal frivilliga som driver de elen i ett hus genom att trampa på träningscyklar med elgeneratorer.

      Om vi ska räkna med att vi bara kan tillägna oss en låg verkningsgrad från de tänkta energislavarna så behöver vi ju ännu fler av dem. Hur man ska räkna med en tänkt energislav är förstås inte alldeles givet. Det blir många antaganden med osäkerheter hur man än gör. De här beräkningarna är gjorda snabbt, och förbättra dem gärna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.