Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemSpeakers corner"Sifferlöst riskerar öka otydlighet"

”Sifferlöst riskerar öka otydlighet”

Förträdare för SACO, bland andra Sveriges Ingenjörer, skrev i Arbetet 14 feb att ”Avtal utan angiven löneökningsnivå” är en framgångsrik modell som gynnar våra medlemmar” . Förutsättningen för resonemanget verkar vara att cheferna får frihet att sätta lön.

Men lönen sätts redan i dag individuellt och differentierat i de flesta avtal med siffor och alla medlemmar har möjlighet att påverka sin lönehöjning i samtal med sin chef och så har det varit i många år. Så fungerar det i företag där man vill ha en bra lönebildning och där relationerna med de anställdas organisationer är bra.

Knäckfrågan är om löneutrymmet skall bestämmas i ett centralt avtal eller summeras efter lönerevisionen. Vi tycker att sifferlösa avtal innebär att vi abdikerar från fackets rätt att sälja fredsplikten för en bestämd lönehöjning. Vi tycker också att sifferlösa avtal riskerar att öka otydligheten runt lönebildningen. Många medarbetare kommer att sakna information om vad som är en bra och rimlig löneökning och får lita på vad företaget tycker är en bra nivå. I bästa fall får våra medlemmar först efteråt reda på när revisonen summerats om de fått en bra eller dålig löneökning.

Med sifferlösa avtal öppnar man för att olika företag kan arbeta med helt olika löneutrymmen och det är inte bra för våra medlemmar, framförallt inte på orter med låg lönekonkurrens.

Arbetsgivarna vill ha sifferlösa avtal – de vill också ha rätt att säga upp utan inblandning av facket.

Är det realistiskt att cheferna verkligen får mandat att sätta löner?

På exempelvis ABB innebär 1% löneökning för akademikerna en kostnad på ca 18 MSEK per år.

Första linjens chefer får en ram av företagsledningen och att tro att de skulle våga sätta sig emot direktiven uppifrån är inte sannolikt i alla fall inte om de vill behålla sina chefsjobb.

För något år sen införde ABBs koncernledning i Zürich stopp för lönehöjningar då man såg en tendens till minskad vinst. Utan en tydlig siffra i vårt centrala löneavtal hade våra medlemmar inte fått några lönehöjningar alls det året. Det är inte ovanligt att utlandsägda bolag inför lönefrysning, det enda som hindrar att våra medlemmar nollas är ett centralt löneavtal med siffor.

Kan det vara så att anhängarna av sifferlösa avtal vill ha det för att det inte skall finnas någon siffra att gå efter och att tanken är att de som har hög utbildning därmed ska få högre löneökningar än de som inte har lika hög utbildning? Är det rimligt att tro att LO och TCO-förbunden kommer att sluta med siffror i sina avtal? Kan det inte bli så att om SACO-förbunden kör själva och får sifferlösa avtal kan det medverka till LO-TCO får något längre avtal? Missgynnar inte det i längden både LO/TCO- och SACO-medlemmarna?
Om SACO har sifferlöst i industrin och Unionen har siffor får Unionen inte då ett bra argument för att rekrytera våra medlemmar?

Vi tror inte att sifferlösa avtal gynnar våra medlemmar och välkomnar förespråkarna att komma ut till våra företag och se på den verklighet vi och våra medlemmar lever i.

Lennart Breding, Vice Ordförande Sveriges Ingenjörer Volvo Cars

Björn Nyström,  Ansvarig facklig förtroendeman, PostNord Sverige

Bertil Nordqvist, Ordförande Sveriges Ingenjörer vid ABB

5 KOMMENTARER

  1. Jag har provat det sifferlösa avtalet då jag arbetade på Trafikverket, gissa vad det gav?
    0,0 % i lönelyft!
    Ger man arbetsgivaren chansen att hålla nere kostnaderna med ett sifferlöst avtal får medlemmarna ta smällen.
    En annan sida av detta är att SI ofta bakas ihop med icke anslutna och får dela på en pott medan det största förbundet på arbetsplatsen tar lejonparten av löneförhöjningarna.
    Jag kommer att byta fack till det som är störst på min arbetsplats, jag är trött på att alltid få lägst lönelyft trots att vi inom SI ofta har högst kompetens men straffas då vi är så få.

  2. Jag hade individuellt lönesamtal. Det som kom fram är Unionens siffra som riktvärde och det var svårt att rubba det. Om en absolut lönesiffra kan jag bara drömma om.

  3. Håller med föregående
    Som Kvinna och småbarnsmamma funderar jag på att gå över till Unionen. De som är bra på att tala för sig själva gör det 365 dagar om året. Facken skall värna extra om den ”lilla människan” sifferlösa avtal ger bara arbetsgivarna ännu större makt.

  4. Skönt och befriande att se att det finns aktiva företrädare inom SI med förankring i verkligheten! Jag har själv varit förtroendevald (bl a lokal ordförande och även löneförhandlare) i många år (slutade som förtroendevald 2014).
    Diskussionen kring sifferlösa avtal, där främst förespråkarna har synts utåt, har många gånga gjort att jag jag har funderat på att lämna SI helt, eftersom den ur mitt perspektiv och baserad på min erfarenhet helt saknar förankring i verkligheten.
    Ur ett arbetsgivarperspektiv är siffran i avtalet det som gäller (inte som ”golv”, utan snarare som tak). Sifferlösa avtal skulle innebära att SI ger det absolut sista kortet ur handen att överhuvudtaget kunna påverka lönenivåerna.
    Inga medlemmar gynnas av det.
    Tack Bertil, Lennart och Björn för er tydlighet och klarsynthet!

  5. Håller med artikelförfattarna till 100%
    Jag har förhandlat lön för SI-medlemmar och alltid sett centrala nivån som en lägstanivå, där SI-medlemmar som själva aktivt jobbar för snabbare löneutveckling (genom att söka andra jobb eller andra befattningar) alltid har möjlighet till lönerevisioner mellan de årligt förhandlade. Det är den möjligheten som idag ger skillnad i lön mellan en ”unionen-ingenjör” och en ”SI-ingenjör”; sannolikheten i att högre utbildning ger bättre chans till befordringar mellan revisioner.

    Där jag jobbar har det de senaste åren vart bäst att vara akademiker i unionen, då unionens centrala pott vart lika som SI, samt att företaget inte behöver betala mer till SI än unionen för att behålla de mer högutbildade. Som driftig & akademiskt skolad (och man använder den kunskap man har inskaffat sig) gör att man får en bättre löneutveckling, för konkurrensen är ngt svagare, samt att potten ör lika stor när företag inte behöver ge mer till SI för att de helt enkelt byter jobb för sällan.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.